Läpparna fuktades

på tungan vilade
glädjens tårar
lämnade sin
salta smak.

När lusten väckte
givmildheten;
föddes respekten
ur kärleken.

Betagen
av din skönhet.

förbryllad
av din lust.

Skänkte jag dig
min blick

omgärdade dig
med kärlek.

Men utav respekt,

för skönhetens
skörhet

tämjdes driften,

begären

att beröra
vad som hjärtat
berörde . . .

och sakta tonade alla ljud ut;
tog med sig vad som återstod.

I hjärtats trädgård
föll regndropparna
smekte bladen
av ljusets blomma
och den lät
glädjens tårar
falla

till jorden
som törstigt
slukade dem.