Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
and I\'ll try to fix you


Fix me




kväver hon någonsin dig
och
tar ifrån dig ett andetag eller två?

eller

får hon dina andetag att lätta
precis som jag

när jag gick runt i dina för-stora-tröjor
och du kramade mig så hårt att jag nästan gick sönder
säg mig, håller du henne lika hårt?

kommer du ihåg när jag kittlade dig tills du kiknade av skratt?
minns du hur vi lagade varandras hjärtan om nätterna?
tejpade, klistrade och sydde ihop
och allt som varit sönder blev på något sätt helt

hur vi somnade tättintill
som om hela världen var till för oss, bara oss
och hur vi vaknade med flätade fingertoppar
och viskande röster

det fanns så mycket att tro på då
så mycket att vakna till
och så mycket att drömma om

kanske var det just det
vi förblev en dröm
och
när vi vaknade

så var allt sönder igen.



















Fri vers av Alexandoria
Läst 509 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-07-18 19:26



Bookmark and Share


  DC
Sjukt, fruktansvärt, äckligt bra!.
2008-05-10

  Silversalt
Nu fick du mig att gråta.
2007-07-18
  > Nästa text
< Föregående

Alexandoria
Alexandoria