I blindhetens värld maniska aktörer
famlar i mörkret tills de hittar rätt.

På scenen de exploderar
i passionens flammande namn.

Publiken applåderar
hejdlöst
medan de uppoffrar sig själva
i lustfyllda drömmar.

Ridån faller . . . de maniska aktörerna
ser vad som finns bortom,
återfår tron till vad som bara är!

Bakom scenen
fanatiker, fantaster och entusiaster
smeker de maniska aktörernas öron
med ljuvliga ord . . .

upphöjer dem till gudar

Lever genom dem
sina drömmar

och tomheten
växer sig allt större.

Friviliga människoffer hämtar sina själar i
hallucinationernas värld

drogar sig själva med vatten
ifrån önskebrunnens källa;
och de lägger sig frivilligt
på altaret.

Förgiftade Överlämnade Uteslutna
Skapar de nya historier som kommer att bli
morgondagens pjäs; betald med tårar och blod,
utan att täcka deras kostnader för teater biljetten. . .

Aktörerna klär sig med de dyrbaraste kläder och juveler
och fylld med förväntan öppnar de teaterns dörr,
gör sin entré i Shakespeares teatraliska scen;
sitter på första rad.
Medan rollerna blir omvända, aktörerna blir åskådare
och publiken aktörerna; som gråter och skrattar i olika krönikespel,
verkligheten de valde befinna sig i . . .
Bortom kyrkogårdens scen.

Innan maskarna hinner äta deras tomma kroppar,
lever de sina liv i ständig jakt för den perfekta
drömmen som aldrig slår in . . .

låter lusten för livets hemligheter äta
deras sargade kroppar och brända hjärnceller
- som egentligen är depressionens revir.

I de maniska skådespelarnas loge, blombuketter vissnar.
– Blommor som köptes för att visa sin kärlek och uppskattning
till den skådespelaren som berörde hjärtat . . .

när man såg sin egen återspegling eller tvillingsjäl på scenen . . .

Ifrån camera obscura beskrivs allt detta
innan min vän ringer mig,
hon vill prata om vad som har hänt idag!

- Svanen från Avon - Shakespeare, iakttar mig . . .