Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dödlighetens paradox . . .




För att . . .


Ensamma är vi
dödliga atomer tills
vi börjar prata.

Låt oss skapa vad
som är och finns inom oss

Om vi kunde dela
med resten av världen,
skönhetens skörhet

och med smäktande själar
vandra i samexistens

skulle jag och kanske du
kunna andas ut och stå stilla
för en sekund.

- En evinnerlig tanke i tankarnas värld
och en brinnande önskan i känslornas värld.

I evigheternas evighet
omtanken existerar
utan att ifrågasätta
sin existens.

- Jag behöver inte undra varför om det

Nu går jag vidare och

skriver av mig
Jag skriver om dig
Jag skriver om världen
Jag skriver om allt som är
och berör

och ändå . . .
någonting alltid fattas . . .

Eller?




Fri vers av Night Soul Woman
Läst 227 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2007-08-18 00:27



Bookmark and Share


  Lejonhjärtas poesi
Du målar med språket på ett makalöst vackert sätt och här finns ett tänkvärt djup, bravo!
2007-08-19

  thyra VIP
den här fick mig att tänka på orden: \"Det bästa en människa kan, är att träffa en annan människa\". Tycker mycket om din text men tycker också som första kommentatorn att sista ordet inte behövs.
2007-08-18

  Maria Zena Viklund
vad skulle fattas? dina ord är fullbordade, vackert!
2007-08-18

  Jan Linderoth
Tack! Mitt öppna brev till poeter, rasade ner torr och vissen då jag såg din hyllning till skrivandet. Du skapar skönhetsspår och vi vill nog alla följa i dem.
2007-08-18

  danshäxan
Hej!
Ja den här gillar jag verkligen... jag som inte egentligen
gillar längre grejer. Men den här.... jisses.
Den har både driv och lugn och ett flyt. Vackra formuleringar.
Se mina kommentarer inom parentes. / danshäxan


Dödlighetens paradox . . .
(får klura på titeln...litet- spännande)




För att . . .

Ensamma är vi
dödliga atomer tills
vi börjar prata. (ja du får mig att hålla med och tänka på
hur tragiskt isolerade vi är från och till.. vissa alltid)

Låt oss skapa vad
som är och finns inom oss (en logisk uppföljning)

Om vi kunde dela
med resten av världen,
skönhetens skörhet (snyggt med den här raden... ahhhh!)

och med smäktande själar
vandra i samexistens (här är det flower power/superhumanism
eller bara någon som älskar villkorslöst)

skulle jag och kanske du
kunna andas ut och stå stilla
för en sekund. (här anar jag en smärta som kan få vila en stund
och att den vilan är efterlängtad - härlig paus/tempobryt)

- En evinerlig tanke i tankarnas värld (felstavat.... evinnerlig)
och en brinnande önska i känslornas värld. (önskan?)

I evigheternas evighet (det här påminner mig om fader vår...
omtanken existerar (tjusig association)
utan att ifrågasätta
sin existens.

- Jag behöver inte undra varför om det

Nu går jag vidare och

skriver av mig
Jag skriver om dig (här börjar ett helt nytt tempo...
Jag skriver om världen (känslan av att gå vidare och inte
Jag skriver om allt som är (vältra sig i detta längre)
och berör

och ändå . . .
någonting alltid fattas . . . (undrar om ordföljden här.... den känns
(kanske en smula ålderdomlig...)

Eller? (första gången jag läste tyckte jag att sista ordet
(var helt okej men nu... tja.... behövs det?.hmmm)
2007-08-18
  > Nästa text
< Föregående

Night Soul Woman
Night Soul Woman