Ovädret tilltog och båten den gunga
Under däcket låg träcken och spydofter tunga
Dom flesta av mannarna skifta i grönt
Vomera på däcket det kändes ej lönt

En vecka vi gick här på oroligt hav
Sen lugna sig stormen och stiltje det gav
I trängseln och värmen blev lusen en plåga
Som plockas och kammas av bästa förmåga

En utav männen blev hasteligt sjuk
Han dog och vi linda den saten i duk
Följande dagar blev häktiskt för präst
Till himmlen han skickade mången ny gäst

Vattnet var unket och fisken var salt
Om natten vi huttra för det var så kallt
Vi trodde nog aldrig vi klara vår resa
Vid hamnen i Riga blir leden nog glesa

Tristessen blir stor när man ingenting gör
Jag byggde min rädsla som dödlig tumör
Mot slutet av resan jag var som ett vrak
Jag kände i munnen hur döden gav smak

Vid Riga vi roddes till fastare land
I tårar av glädje jag rulla i sand
Sen tåga vi ut för att lägra en by
Vi ladda musköter med hagel av bly

De infödda flydde och vi vandra in
Försåg oss av maten och olika ting
Det börjades rusta för strider i norr
Vi vänta en vecka så marken blev torr