jag har en huvudvärk
som slutar
nånstans efter varje andetag
och påbörjas precis innan
och jag känner
att något drar oss åt olika håll
jag känner
hur det aldrig var menat att vi
skulle vara med varandra
kanske är det därför
satelliterna faller ner i min mun
och jag säger:
jag måste gå nu
och du protesterar inte
och jag fattar
du är trött på patetiken
på de trassliga dikterna
och de katastrofala fyllorna
på de många löftena
och longbow
och springsteen
och egorunkandet
trött på patriarkatet
på all falloskonst
och jag säger att jag älskar
tori amos
men egentligen
vill jag nog bara ligga med henne
henne också
om jag ska vara ärlig