Jag växte upp i en liten stad, några mil norr om Nantes i Bretagne. Vi bodde på fjärde våningen i ett fallfärdigt hyreshus. Från fönstret i mitt rum kunde man se kyrktornet, torget där Monsieur Grenoille stod och sålde sina grönsaker och frukter, gränden där min bror och hans vänner brukade spela kula på kullerstenarna och mängder av taknockar där man vissa tidiga morgnar kunde få se en sotare uppenbara sig.
Min mor brukade säga att jag hade en lysande utsikt.


Monsieur Grenoille, ”grodan”, fick sitt smeknamn för att han helt enkelt såg ut som en groda i ansiktet med sina stora vattniga ögon och bleka plufsiga kinder. Han var korpulent och tunnhårig, förmodligen strax över femtio. Trots att han var så stor och gammal var han förvånansvärt snabb när han fick se att vi försökte stjäla plommon och meloner från honom. Våra ben var betydligt kortare än hans men vi hade två fördelar. Dels var vi uthålligare och dels hade vi fullt av gömställen som vi visste att han aldrig skulle hitta.
Innan jag började i skolan brukade jag stå i mitt rum och se honom jaga min bror och hans vänner genom gränderna. Några år senare, när jag ansågs tillräckligt gammal för att få vara med, sprang även jag allt vad jag kunde med en stor melon i famnen.
Jag tror jag var åtta, kanske nio, när jag blev jag upptagen i deras gäng. Det skedde på en slätt, två kilometer utanför byn. Intagningsproven var tre; jag skulle först svälja fem stycken buljongtärningar hela, sen skulle jag klä av mig naken och rulla mig femton varv i lera, slutligen skulle jag ligga helt still och låta myror krypa över mitt ansikte i två minuter. När allt detta var klart fick jag ett diplom som det stod mitt namn på.


På natten drömde jag mardrömmar. Jag drömde att jag låg fastsurrad på marken och att myrorna kröp in i mig genom munnen, näsborrarna och ögonhålorna. Sen kände jag hur de liksom fastnade i halsen på mig och jag trodde för ett ögonblick att jag skulle kvävas. Räddningen kom när Monsieur Grenoille, i form av en stor padda, plötsligt hoppade upp och satte sig på min haka. Han hoppade tre gånger och för varje hopp öppnade sig min mun mer och mer. När munnen var vidöppen sträckte han ut sin långa tunga och sög upp myrorna ur strupen på mig, en efter en.
När jag vaknade hade jag snurrat in mig i täcket och kände mig väldigt illamående. Jag låg i sängen i åtta dagar utan att gå upp.


På våningen ovanför oss bodde Madame Castafiore som var operasångerska från Paris men som när hennes man dog i lungcancer bestämt sig för att sluta sin karriär och leva resten av sitt liv i stillhet på landsbygden. Madame Castafiore hade ett hemligt förhållande med prästen, fader Binet, som bodde i lägenheten mittemot. Eller så värst hemligt var det kanske inte eftersom alla i hela huset visste om det, förutom fru Binet otroligt nog.
Varje lördagmorgon, innan fru Binet hade vaknat, gick han över till Madame Castafiore. Min bror och jag brukade sitta i trappen en våning över och se på när fader Binet knackade på dörren och steg in. Sen sprang vi nerför trappan och slogs om att få kika genom nyckelhålet eftersom vi visste vad som skulle hända.
När Madame Castafiore fick orgasm skrek hon så högt att alla fönsterrutor i lägenheten gick sönder. Jag hade ett anteckningsblock där jag skrev upp hur många gånger hon bytte fönsterglas men när jag kom till över tjugo slutade jag.


Jag glömmer aldrig den dagen då en man med långt hår, stort skägg och trasiga kläder stod med sin cykel på gatan utanför vårt hus och flåsade. Jag var på väg för att köpa bröd och ost då han ropade till mig och frågade om det fanns något bra café i närheten. Jag sa att det fanns ett trevligt café några kvarter bort och eftersom jag ändå var på väg åt det hållet kunde jag visa vägen. På vägen dit berättade han att han kom från Bordeaux men var på väg till Paris för att starta revolution. ”Det är över hundrafemtio år sen sist, det är hög tid att det sker en ny nu!” sa han. Han berättade att han hade haft en dröm där Jeanne d’Arc hade uppenbarat sig och sagt till honom att tiden var inne. Riktigt hur det skulle gå till visste han inte ännu men han litade på att han skulle hitta likasinnade i Paris som skulle hjälpa honom.
När vi skildes åt gav han mig en tidning. Jag sa att jag inte kunde läsa ännu men han svarade att jag kunde titta på bilderna i alla fall, kanske skulle jag lära mig något.


Min mor och jag brukade gå i kyrkan på söndagar. När fader Binet höll sin predikan kunde jag inte låta bli att tänka på hur det såg ut när han hade sex med Madame Castafiore. Min mor såg alltid argt på mig när jag började fnittra.
En gång tog organisten livet av sig mitt under en predikan. Han ställde sig upp och kastade sig med huvudet före mot marmorgolvet mellan bänkraderna under. Alla reste sig upp och såg på honom. En man som var doktor gick fram till honom och konstaterade att det inte fanns något att göra, han var redan död. Mamma tog mig i handen och sen gick vi därifrån.
Prästen sa efteråt att han trodde att det var straffet för att organisten hade levt ett syndfullt liv, det sades att han både var spelberoende och notoriskt otrogen. Alla visste ju att även prästen själv var otrogen och undrade om han skulle gå samma öde till mötes, men ingen sa något.


Min första kyss upplevde jag en lördagseftermiddag i augusti. Jag satt på vårt hustak, jag brukade sitta där ibland och studera molnen på himlen. I min anteckningsbok skrev jag upp vad molnen såg ut som varje dag. Den 4:e juli har jag skrivit: Drake. Den 9:e september: Gammal gumma.
En gång när jag satt där fick jag syn på en tjej som satt på taket till hyreshuset mittemot. Jag vet inte vad hon gjorde där, kanske studerade också hon molnen. Fast hon hade ingen anteckningsbok. Vi satt en stund och såg på varandra, sen ropade hon till mig att jag skulle komma över till henne. Jag klättrade nerför brandstegen på utsidan av huset och sen uppför stegen till hennes hus. Sen satt vi brevid varandra och såg ut över byn. Hon sa åt mig att jag skulle hålla upp mina handflator för att hon ville spå mig. Jag gjorde som hon sa. Hon sa att hon kunde se att jag skulle bli något stort. Kanske författare, kanske uppfinnare. Sen kysstes vi.

Min mor hade sett från köksfönstret vad vi gjorde, hon blev mycket upprörd och gav mig utegångsförbud i fem dagar. Det gjorde inte så mycket. Jag hade en lysande utsikt.