Drängarna två satt på mjölnarens backe
En lördag om våren med krusen runt nacken
Med törsten så stark så att halsarna brände
Dom tog första klunken och tårarna kände

Herre min gud vad det smakade bra
Så här trevligt var lördag det skulle man ha
Solen den värmde och lyckan den brann
Dom klunka ur krusen så mycket dom hann

Timmarna gick och snart blev det kväll
Dom tänkte sig hitta ett fruntimmer snäll
Känslor av kärlek dom måste få ut
När höganäskrusen runt nacken var slut

Sluddrande gick dom på landsvägen fram
Och mötte en kvinna, gammal men grann
Säg vill du vara min sockrade pulla
Gumman hon sa ni är oredligt fulla

Gå hem ni till kammarn och sov edert rus
Och spring ej på vägen och för ett sånt bus
Drängen försökte att nå hennes barm
Han tyckte det ej kunde va någon harm

Gumman var kvick när hon höjde sin käpp
En utav drängarna fick den på läpp
Den andra fick öga i lila och blått
Smörj utav kvinnfolk dom aldrig har fått

Slagen dom hagla på huvud och rygg
Vad man än gjorde så var man ej trygg
Ylande sprang dom från platsen i hast
I tron det var trolldom och hon var en gast