stjärnorna viskar
om diamantens
sång, då . . .

bemötande blickar
 möts innan de
 ens öppnat sina
ögon.

I hjärtas trädgård . . .

med sammanflätade
rötter de ständigt
växer, i ett nätverk
av kärlek.

Vingslag från Världens
alla hörn vänder vindarna

medan stormen avtar och
stormens öga blundar

Pärlotungor sjunger
om själens spörsmål

strupar fylls med luft,

bakom buskarna
 fåglarna sjunger

livets melodi.

Därefter . . .
tystnadens idkare

förgyller närvarons
obefintliga otillräcklighet
men
ingen hör
ingen ser
ingen förstår
men
det spelar
 ingen roll
när hjärtats
diamant är
fylld med ljus