Natten svart och ljum,
prassel från en lövad krona,
stjärnan blänker stum,
över mig du vacker tona.

Kan du höra mig,
ljusår långa bärande,
tankar som jag sänder dig,
om kärleken den närande.

Ljuset från din kropp,
bärs med styrka genom natten,
från dalens djup till topp,
som flödandet av källans vatten.

Skin för mig i natten ljum,
där tankar vandra till varann,
där slutar både tid och rum,
och jag är jag och du är sann.