Du sköna blomma röd som blod
ögats högsta fröjd
i långa tider en klenod
till skyar är du höjd

Om dig skapats stora ting
i dikt och sånger mest
Din skönhet saknar ingenting
av kärlek ges som gest

Du bär dock på en dunkel sida
där kärleken är öm
din törnetagg kan nog så svida
i längtans bittra dröm

Rosa, gul men oftast röd
i färger som en sång
Du blåser liv i falnad glöd
Ett dussin i ett fång