du vilsna barn
var föddes sorgen
som präglar din blick
med tomhetens hål

är det orden i skolan
som haglar i din själ
bryter ner ditt självförsvar
till du blir ingenting

varför säger du ingenting
du lämnar oss alla i oro
dina ögon är förlista
fast i en annan värld

hur kan jag nå fram
när jag vet
att du ännu är förbittrad
för mina frånvarande år

kan du ge mig förtroendet
sitta ner som förr
berätta vad som trycker ditt hjärta
ta min hand och öppna dig
jag lovar att hålla om dig

för jag gråter i min själ
när jag ser hur du plågas
du förskjuter mitt närmande
med yttre ilska
men du är nog bara rädd

du låter ingen komma in
i ditt rum av ändlösa sorger
bara du vet vad som pågår
i kaoset du bär runt på