smäktande toner av fågelsång
i avskedets sorglösa ögonblick

vinden som smeker
mitt inre till ro
skänker lättnad
åt hjärtats brustenhet
öppnar ögon att finna spillrorna

på ängen en nertrampad stig
omringad av vissnade växter
visar alla vägar jag gått fel
men i orört gräs
bland förstummande vackra blommor
finner jag nya stigar att vandra

den klarblå himlen visar mig rätt
med en sol så innerligt ärlig och varm
rör vid mig där styrkan övergett

naturen är min ledsagare
min styrka och min vän
vid skimrande horisont
väntar det nyspunna sköna
där ger jag kärlek
oförstörd och vacker
får tillbaka tusenfalt