min älskade

det är svårt
när gryningssolen brister
i explosiva färger
som tvetydigt berusar

när molnen spricker
öppnas hjärtats oväder
lättnaden är likväl tung
då regndroppar landar brutalt
över silkeslen kind

min älskade

du vet att det är du
som finns i vindarnas mjuka smekning
du som sköljer vemodsvågor
från dina ögons oändliga stormar

dina händer passar i mina
ditt skratt är ljuset på min dunkla väg
din sorg är min när du gråter

men älskade

det gör ont när ditt hjärta
böljar i någon annans själshav

så i natt vid solnedgångens smaragder
dränker jag ömt min kärlek
under avskedets stilla havsyta