det finns ett hål i min själ
av något som fattas
något som funnits
som inte orkade andas mer

minnen från själaband
dunstar bort i avskedshav
vänder sin ljuva vind
mot föraktets kalla
när kärlek gör för ont

jag älskar bort ditt vackra ansikte
i flammors vilda dans
älskar bort förtvivlans tårar
släpper in en varsam tröst

men aldrig slår hjärtat
lika nära mig som då
lika nära som vi var

jag återuppstår
med mindre sår
utan brustenhet som följer

för sent för misstag
att ångra sin mörka gårdag

jag älskar bort det förflutna
finner nya rötter
att växa i

jag älskar på nytt
men glömmer aldrig dig