Molnens tystnad 
som mjukt bomull

nästan väntar på att falla ned

I ögonblicket
bestämmer jag mig
att släppa taget
möta den vilsekomna tron

nästan väntar på en örfil

men får en smekning
portar öppnas sakta
stark kärlek strömmar ut
omsluter två som blir ett

nästan väntar på att din dörr ska tillslutas

men ser i dina ögon
lidelse
upprymdhet
kärlek

Sakta förnimmer jag en stigande passion
jag inte trodde fanns

lyckans uppvärmningssystem slås på



ändå har jag handen om off-spaken
att allt detta är en dröm

kanske släpper jag den

©