mina tankar låg gömda
bakom asfalt

de gråa männen
hade tagit sommaren från mina läppar

jag satt inuti väggarna
som viskade dina sagor

glas sprack
vid min beröring

jag visste fortfarande dina färger
- vred dem längs kroppen

bitar av solen regnade
över vår värld

min vän,
jag bad med händer av aska

kämpade för att hålla kvar ditt leende
i mitt minne