vingarna är födda ur skulderbladen. vita och beniga som vinterdjur rör de sig. i taket en trasig fläkt.

kroppen finns på golvet, upprätt. små ben vandrar ryggraden. nacken en båge av bläck.

fläktens surrande, kranens droppande, insekternas knappande. om väggarna är trygghet är jag fienden. om rummet är tiden är jag det som aldrig hände.

paus. han är någonting avstannat. om jag lutar mig fram kan jag känna rösten som en andedräkt mot bröstkorgen.

vingarna är födda ur skulderbladen. vita och beniga som två vinterdjur rör de sig. i taket en trasig fläkt.