(hantering)

jag är det återkommande, speglar mig i nattvärlden, välter mig över dina hängande kroppsdelar. din famn är ett rop, jag har dundrat; det regnar tvärs genom salen, ditt ansikte, en sky. du är ett kejsarsnitt, och fostret, en inneboende i pupill. jag smakar avdunstat, snötarm, du vaknar mitt i färden; kupar mig. vi kan andas solstrån, växa varandras revben; du lyser högtravande genom min genomskinliga bröstkorg.