. . . lät svärdet penetrera molnen!

Himmelens kropp började blöda
och regnet föll över mig

s
v           r    
    a                  ö       
      r                            d      
t                                 a  
bloddroppar.

Hungriga lejonen springandes
närmade sig, luktade på mig
men de åt aldrig upp mig.

De bara visade mig vägen
och jag såg hur havet tog
solen i sin famn.

Mörkrets slöjor föll över mig och
genom mörkret som skapades
steg fram den vita vargen

Sina tindrande ögon blev mitt
ljus i mörkret och vi vandrade
sida vid sida . . .