Smaken av ditt hjärtas febriga nektar
klingar metalliskt av mot min ilande tungspets

dina lemmar släpper taget, faller
samman som en suck

Glansen i dina ögon mattas av, ditt vilda
uttryck av skräckblandad tjusning förbyts
i en skymningsliknande tomhet

febern blir ljum
färgen på dina läppar grå
klimax ett avlägset eko


Jag sjunker samman över din död, tom
sånär som på törsten efter mer
grämer mig för en sekund innan beslutet
gör sig självt

mitt blod väter din tunga

giftet gör sitt, förbannelsen
resten