det är alltid ett mysterium hur jag kan vara så jävla älskad utan att något fastnar. allt rinner av. varenda droppe. Det finns ett stort jävla hål där allt rinner ut. jag blir fem år igen gång på gång på gång. jag ser inte min plats. Allt är ett lån. Min tid kunde vara färdig nu. Jag bryr mig inte. Genuint känner jag inget. Detta är inte för att skapa oro. Fler bitar har bara fallit på plats. JAg har nästan blivit 27 och inser mer och mer om mig själv. JAg är nöjd med insikten om hur jag fungerar. Vänner och kärleken skall ha tack för detta. JAg är nöjd för att jag vet att allting rinner av. Det är därför jag aldrig lär mig älska mig själv. Oavsett hur mycket jag får.

Jag kommer aldrig bli mätt.
Inget kommer räcka till.

Och man kan visst älska andra utan att älska sig själv. Mitt hjärta sitter inte i mig. Det sitter i er.

Tack för att ni finns.