Höstregnet piskar
vinden biter min kind
ölen i handen kall
den i mig får kroppen att brinna
Tar del av
ljud någon annan spelat in
i en annan tid på en annan plats

På väg
var spelar ingen roll
kunde inte sitta still
kunde inte vara kvar

Stjärnorna
påminner om flickan
med gnistrande ögon
som kämpar
mot sin ångest
mot världen
den vi lever i
den som gör henne sjuk
Vet att hon inte sover
bara när hon fått sin tablett

Förgäves har jag slagit numret
endast mörka toner
och en inspelad röst
från en annan tid
men samma plats

Trasiga gatlyktor
krossat glas
på en stig i skogen
mörkt
Men flickan var inte rädd
inte då
det är hon nu
Hon vet
inte jag
vill inte

Söker
efter en soptunna
åt
min burk
eller kanske världen
hittar ingen
lämnar den åt sitt öde