Äggen är kläckta, bara skalen
finns kvar
boet är tomt


jag ser inte längre skrattet i dina
glimmande ögon, ser ingen värme
där mer

Du ser mig inte längre, men jag
ser dig
trots att du inte är där


Bland gulnade tuvor vilar några
dun, de lyfter för vinden

- yr iväg

jag vet inte varför, men tårarna
rinner, de forsar och känslan
porlar med dem