någonstans i det döda
rörde dina händer vid
fast du aldrig förstod
det värde du blev
när du väckte livet åter

du trädde in i tystnaden
sjöng för mitt hjärta
med vackraste ord
du smekte mig upp
från min grav

låt mig viska i ditt öra
om vindar som nuddat
min själ genom din
låt min famn vara trogen
endast din skönhet

jag darrar så min älskade
förlorar varje fäste
morgonen är inte längre ljus
när du inte finns kvar