Åhå!

Vackra dam

varthän är välan ni på väg?

Till mig och min enkla boning?

Närmare min enkla person,

kanske rentav på väg in i min famn

den torftiga, för att kyssas

av mina så lågt stående läppar?

Oh! Jag våga ens ej dryfta

sådana vederhäftiga tankar

på de likt Saharaöknen in till döden

torra, nyss nämnda läpparna!

Om denna högtflygande fantasi

dock skulle visa sig vara ägande,

i sin mest bleka skepnad,

ens ett gram av sanning,

dö jag snart av lycka!!!