Jag satt ute i min trädgård, drack kaffe och grannarnas barn spelade fotball, en liten tjej frågade mig då: vad heter din katt? - Prince sa jag och log, hon blygsamt vände sig och lekte vidare, jag ropade på henne en gång till och sa: Vilken fin klänning du har! Hon blev så glad och stolt ack vad jag älskar att var omringad av barn. . . jag minns en dag då barnen jagade min katt, lekte.

Jag satt inne och dörren var öppen,  de jagade min katt och Prince sprang in och sen Ut igen och in och ut. Kul var det men sen blev jag trött så jag gömde mig bakom fönstret och väntade tills de jagade min katt till dörrtrosklen och då hoppade jag ut och sa: Booo! Ack vad de blev skrämda och sprang iväg och sen kom skrattandes tillbaks.

En annan dag, en citronfjäril flög in i mitt hus genom vardagsrummet och in i köket, där jag var Åh vad jag blev glad när jag såg fjärilen och helt plötsligt föll fjärilen ner till golvet, dog aj vad jag blev ledsen . . . jag tog fjärilen i mina händer och gick ut för att hitta en plats att begrava den, barnen var ute och lekte jag kallade dem till mig och bad dem att hjälpa mig begrava fjärilen och då tänkte jag: det är bäst om dem gör det själva och jag gav varsamt fjärilen till flickan och fick henne att lova mig att vara försiktig med fjärilens vingar och hitta den rätta begravnings plats och sedan komma tillbaka och berätta för mig vart dem begravde fjärilen, barnen som en grupp hittade ett ställe i skogen nära en sten och begravde fjärilen, dagens stora projekt! . . . och sedan kom de stolta tillbaka för att berätta vart dem begravt fjärilen . . . fina stunder . . .