Redan medlem?
Logga in
|
Jag skulle kunna börja en diskussion och avsluta den övertyga och förstärka min världsbild men nej, mina slutsatser är mina slutsatser. Mitt trosystem är mitt trosystem. Man kan ge början och låta intelligensen göra sitt jobb. Till vilka inre universum kan mina ord vägleda till? Oändliga ~ För att förståndets alla barn inklusive missfoster är oräkneliga och lika accepterade för vad dem är, själens behov för uttryckande konst, språket. Likt varje andetag jag tar och den resterande luften som jag inte behöver ta in i mig. För att överleva. Jag lever med mina andetag och andra tar sin del av den gemensamma luften och tillsammans producerar vi koldioxid, andas ut, känner lättnaden. Träden, träden, ger syre men det kan inte vi. Bara genom mun till mun metoden kan vi ge lite av den obrukbara luften och senare ta ett djupare andetag för att hämta in luften vad vi behöver, tills nästa andetaget tycks vilja förvekliga sig själv.
Prosa
(Prosapoesi)
av
Night Soul Woman
Läst 208 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2009-08-21 13:45 
|
Nästa text
Föregående
Night Soul Woman |
