det kanske aldrig syntes i min blick
att jag behövde
eller ville bli älskad
det kanske aldrig hördes på min röst

du kanske tyckte att mina fotspår var skarpa
och att jag alltid orkade
ett
varv
till

du märkte kanske aldrig
hur stark den var
muren jag byggt upp
för att slippa
riskera
mig

jag kanske aldrig frågade
efter din mun mot min hud
eller dina andetag
mot mina tårar

jag har alltid sprungit genom eldar
ensam

en flicka
bränd i kanterna av självriskhet
skriker efter någons hjärtslag
en flicka
tejpad i hörnen
för att hålla ihop
sig själv
vill inget annat

än att bli älskad