Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En klassisk blåkulla dröm


Blåkullanatt

Vare sig den kalla vinden
Eller regnet
Som piskar min hud
Kan släcka branden

Känslan av kvasten mellan mina ben
Och vetskapen att du väntar mig
Får det att pulsera och värka

Så tar jag mark
Med vindtovat hår
Och du tar emot mig
Med utbredda armar

Vi lägger oss ner
Värmer den kalla jorden
Med våra glödande kroppar

Omslingrade
Älskar vi vilt och hämningslöst
Så som vi aldrig älskat förut

Läppar, tunga, hud och händer
Svett, saliv och drypande väta
Förenade röster i vällustljud

Och när vi nått toppen
Börjar vi om igen

Och mörkret svartnar
Och ugglorna ropa
Och om vi bara inte somnar
Blir natten lång som en evighet




Fri vers av Mikaela Stigsdotter Larsson
Läst 292 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-04-01 09:37



Bookmark and Share


    baruk
En mycket skön kärleksdikt om önskan om fulländning, som tyvärr ofta(st) förblir bara en ljuvlig dröm.
2010-04-01
  > Nästa text
< Föregående

Mikaela Stigsdotter Larsson