Du smekte våra själar

med din närvaro

där din ande

lämnar kvar ett spår

i Moder jords atmosfär

Din vila har kommigt

att beröra så många hjärtan

och där lämnat ett tomrum

för änglar att samla sina tårar

du är en saknad själ

som visat många vilsna

en stig att välja vid svåra vägval.

Jag tänker ständigt på dig

och det känns som om

du finns överallt

är i alltet

och finns med i tid och rum.

Då jag går över gräsbeteckta

fält och hör hur gräset växer

och sträcker sig i brisen

så kan jag inte låta bli att tro

att du glömt ett andetag kvar

här för att viska oss något tryggt.

Jag ser Canada gässen flyga

tätt över vatten ytan i sjön

utan för mitt hus

och dom gör ringar och små vågor

och jag är säker på att det är du

som berör Moder jords fostervatten

för att ge oss frid på jord.

Jag går uppe på åsarna bortom österlen

och blandar mig till ett med skog och natur

och känner och ser hur träden vajjar i

rytmisk takt till vindens melodi

så vet jag att du kommigt hem

och det är ditt sista farväl till oss.

Då kvällningen anlänt med

den rödaste av solar som håller på att rulla ner

över kanten vid min sjö.. då har jag, fåglarna

vatten och skogen en stilla minut till din ära

och jag följer den röda solen den sista färden

tills himmlavalvet färgats purpur

då vet jag i mitt hjärta och själ

att du är hemma

det var mitt farväl till dig

Lars-Göran

villa i frid

Älskar dig