När det mesta går åt skogen
bör man vara konsten trogen
men om den ej alls är trogen
även konsten går åt skogen

man kan även vara trägen
i sin konst om än förlägen
fast man ville va' förvägen
känns det mesta som en sägen

outsäglig är den leda
som ej skapar någon reda
vill jag skriva om en Beda
är hon säkert väck på freda'

så jag föredrar att spela
fast jag inte har nån fela
kan det hindra mig att vela
även smärtan smått fördela

Spindelharpan får mitt fokus
när det inte finns nån krokus
så jag säger väl mitt "hokus"
och farväl jag tar med "pokus"

(hm, var finns nu det fjärde esset...)