Omsluten av
ogenomtränglig sörja 
fyllt av sorgens vakum
salta tårfloder blandat med 
snörvlande snor från 
oräkneliga stunder av 
förtvivlan 
av längtan
men kan inte längre
skilja dem åt 

Saknaden och 
svekens oändliga 
tomrum urholkar
gör kraterstora hålrum
jag inte längre
mäktar med

Jag badar i skuld
med andhämtningar 
som en drunknande  
korta stunder 
ovan vattenytan
blottar brännmärkningen
av uselhetens 
groteska ansikte  

Ja jag andas än
förvandlad till det du ville
allt det där du sagt om mig
jag har blivit det nu
men jag är oförmögen 
att förstå varför
jag förstår inte din vinst
eller hur länge till
du tänker sparka
så snälla hjälp mig förstå
inte för min skull

...men för barnens