Jag väntar på en skön gudomlig gnista
den skulle bringa ivern till mitt bröst
och även liksom lända mig till tröst
och ge mig verk att lägga i min kista

Vem kunde tro jag lusten skulle mista
att diktens maning tappat har sin röst
att varken sommar, vinter, vår ell' höst
mig bringar nya dikter till min lista

- Men snälla vän! Vad är det nu för galet
med skaldens vett och även med dess sans
Du har ej mist din gnista, tro din Musa!

Så stöddig är hon, faller mig i talet
och förbereder skaldens djupa trans -
måhända kan hon åter mig berusa