vetskaper de är till för lärdom

men något har tystnat

i mörkaskogen var det morgon 

daggen och dimman

låg som ett tjockt täcke

omslöt allt i dunkel

på stigen vandrade

några rådjur på väg

mot trädgårdarnas vårlöks kalas

ovetandes om att livet tystnat

en ring hade slagit kring

människorna till trädgårdarna

lökarna fanns ännu kvar

rådjuren mumsade

inga människor kom ut

för att jaga bort dem

och vissa trädgårdar var inte

påfyllda med vårlökar på flera år

rådjuren gick hungriga tillbaks

genom skogens dagskuggade verklighet

något var förändrat det fanns inget

tecken på att människorna ville ut

allt mer blev rådjuren herre över skogen

blåbären lingonen hallonen smultronen

kantarellerna Karl-Johan svamparna

ruttnade ned utan att ha blivit till nytta

köpcentrum och gallerior fylldes

teknikprylar och hämtmat checkades ut

det var genom underjorden de hemåkte

i dagsljuset gömde de sig i luvorna i solglasögonen

hela tiden kände de hur ringen slöts allt mer

krampaktigt om deras tillvaro

meddelanden dök upp i deras sfärer

som hade koll på deras val, tankar, beslut

de kände sig styrda men lurade sig själva

att det var deras eget val, de hade valt

vår, sommar, höst och vinter blev internetifierat

soffan, stolen, skrivbordet blev hemvist

cirkeln slöts, skogen växte sig högre

ringen drogs ihop om mänskligheten