--- i den lilla inre världen bor hon utestängd från ljus och närhet --- det enda som når henne är en glimt av insikten om att det finns någonting mer --- men hon vet inte riktigt säkert --- tystnaden är gripande och ljud når inte in utifrån --- de enda ljud hon hör är dem hon skapar inom sig och som hon låter ljuda i rummet

--- det kan verka banalt att säga ho ho oooo i ensamheten --- men för henne är det ljud som lugnar henne när de lätt studsar mot väggen --- sinnena ljudar mot väggen ho ho oooo om och om igen --- ibland skriker hon pang pang pang med all kraft hon har --- ingen hör henne ingen ser henne ingen vet om henne --- de står alla utanför denna insida i den lilla inre värld där hon bor

--- hon är instängd med sig själv letar efter sig --- ibland når hon ikapp sitt fysiska jag --- men det är flyktigt och då svarar hon oftast ja på en fråga --- hon sträcker sig ut med sitt JA --- genom att peka med pekfingret uppåt när hon gillar --- då brukar de som kan lyssna och med alla sinnen förstå --- när hon säger bestämt NEJ då är det knappt att någon fattar --- NEJ! är då hennes huvud dras bakåt och blicken går uppåt mot hennes vänstra sida --- när ingen reagera tar hon i med alla kraft --- det är mycket utmattande

--- sedan släpper hon kontrollen om sin kropp --- dock är frustrationen total när det är bråttom att bli hörd och tålamodet är slut --- ansträngningen över att vilja bli hörd förintar hela hennes förmåga att säga JA --- så faller hon ut i en kramp som rycker henne bort ifrån det jordiska --- inom henne spelas då paradiset upp för hennes inre syn --- det är då som ljus och glädje i stunden når --- när hon kommer ut på andra sidan tänker hon på sin mamma och fina hund och pappa och lillebror --- han som är vuxen nu och bor i ett annat land långt bort --- han som har fått en bebis och hon som har blivit faster

--- hon vill krama bebisen och vara nära --- men hon får inte följa med till det andra landet långt bort där hennes älskade bror bor med sin familj --- hon är för sjuk och för beroende av assistans vård och attiraljer av olika slag 

--- hon tänker intensivt på sitt brorsbarn --- medan assistenterna kör iväg med henne till centrum på en för henne meningslös shoppingtur --- de håller fram saker mot henne och trugar på henne upplevelsen --- de vill att hon ska smeka pälsen, vidröra skinnet och uppleva ytornas konfirmation --- men hon skriker NEJ --- men ingen ser --- till sist är tålamodet slut och hon faller ut i en kramp --- ambulansen kommer och folk tittar --- omkring henne står de i ring --- de kör henne till akuten --- mamma och pappa är i ett annat land långt bort och de vet inget om det här --- hon skulle behöva dem och sin lillebror som är vuxen nu

--- på andra sidan krampen där hälsar hon på lillebror i tankarnas paradis och klappar bebisen som ler och sträcker sina armar emot henne --- bebisen ropar hennes namn och ljudar ho ho oooo äntligen --- bebisen och hon de talar samma språk --- och de vet precis vad det betyder