Redan medlem?
Logga in
Solstrale… ser ni fjärilen i trädådringen? I den stilla nattens vingslag
hon har kommit nu hon som vilja hålla mig vaken denna mystiska natt som av sorg är framburen utan tröst hon som vet vad det är att kunna leva hon som bär mig till morgondagen hel som annars sjunger mina sinnen trötta men oron tynger hennes vingslags frihet hennes själ nu sammanvävd med ett träd
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 171 gånger och applåderad av 8 personer Publicerad 2016-05-17 23:42 
|
Nästa text
Föregående
Solstrale
|
