på en väg där vägen är allas

i ett land som medborgarna äger

där solidaritetens rosor vissnat

springer genom livets korridorer och väntrum... släpar med mig mina barn i klunga... möter många i nödens väntrum... sitter ned och hukar mig under domsalvorna... de kanonkulor de skjuter är sprängfyllda med misskrediteringar... ränta på den skulden de gjort sig skyldiga till kommer vi aldrig att kunna driva in... istället driver media med bilden av ett fungerande samhälle... som ett gisslantagande av den verkliga verkligheten... de säger att svensken är det nöjdaste folket... 

ja vi är det nöjdaste folket... vissa av oss kämpar och nöjer oss därför med ingenting... att klaga eller söka syndabockar har de utsatta inte tid med... då de kämpar stadigt för att överleva... så får det fortsätta år ut och år in... att de som hamnat i "smutsen" får skylla sig själva enligt vissa politiker... detta enligt politikernas egna uttalanden... där den utsatte stadigt problematiseras... vilken smuts förresten och vilka är de som hamnat där i... om det nu finns någon smuts här nere... tycks som om att kalla de utsatta för "smuts" är att skylla ifrån sig om jag får vara krass... politiskt haveri i (o)lyckolandet...

i den kristna världen där avkall på jordeliga ting ger dig en plats i himlen... vänder man på det är det ju alla dem som hamnat i smutsen då som får uppnå befrielsen... det ska gudarna veta vilken uppoffring dessa utsatta gör för att somliga ska få sparka nedåt och slicka uppåt... helvetet kanske är uppåt det är därför det himlas med ögonen när någon hamnar i smutsen nedåt... för de vet att avkall ger de smutsiga en plats i himlen där uppe... oförskyllt för det mesta nu för tiden... eller är det för att lura fan själv på sitt övertag? då vet de väl med sig att de skapar problemet... de politiker som blundar för orättvisor och planterar antisolidarisk propaganda på nätet... dessa känner till vart åt det barkar? ...

vad är då smuts enligt somliga?... med smuts menar de bostadslösa i bostadsbristens sverige... de menar att man har hamnat i smutsen självförskyllt... dvs de obildade som inte vidrör sanning och konsekvenser... de som inte vet hur verkligheten ser ut... den bostadslöse är den som ännu inte kommit till sin tur i bostadskön eller den som tjänar 320 000kr/år... därför att en hyra idag är mycket hög samtidigt som du väntas tjäna tre gånger den hyran i månaden... det betyder att om en tvårumslägenhet kostar 10 200kr/månad behöver du tjäna detta belopp tre gånger gillt... 30 600kr/månad behöver du ha i inkomst minst för en hyresrätt... Om du arbetar inom vissa yrkesområden har du inte så hög lön att du kommer upp i 30 600kr/månad...

du blir bostadslös till trots att du har en inkomst från heltidsarbete... ensamstående pensionärer flyttar därför inte ifrån sina stora lägenheter pga reglerna... då de inte får ställa sig i bostadskön för de har för låg inkomst... det leder till att pensionären bor kvar i en trea eller fyra... att lämna den lägenhet pensionären bor i idag där den redan har ett kontrakt... ? ... nej det är omöjligt!... pensionen når inte upp till tre gånger hyran för en tvåa på 8 200kr/månad... men vill pensionärer få en mindre lägenhet? Ja såklart... men inte genom att stå i bostadskö för hyresvärdarna kommer inte att godkänna pensionen som är låg... om då pensionären inte har råd att ensam betala hyran i sin stora lägenhet från livet med maken eller makan som gått bort, och barn som flyttat... ja då blir pensionären bostadslös... det har politiska beslut lett till... i (o)lyckolandet..

vad är då smuts enligt somliga?... till smuts räknas också den som inte kan få ett heltidsjobb... eller en person som vill jobba deltid medan den väntar på ett heltidsjobb... denne får då inte möjlighet till a-kassa... det kan även vara någon som inte orkat jobba heltid och som gått ned i tjänst... utan att gå via sjukskrivning när orken tagit slut... denne har då valt att gå ned i arbetstid och får då en mycket lägre inkomst... om denne då separerar med barn... ja då kommer denne inte att beviljas ett kontrakt eftersom inkomsten då är för låg... dessutom när man går ned i arbetstid när man egentligen behöver vara sjukskriven säg 25% då minskar dessutom  SGI... Sjukpenning Grundande Inkomst...  SGI, är avgörande om olyckan är framme eller om sjukdom eller utbrändhet drabbar dig... när du gått ned i arbetstid frivilligt minskar ju därför din SGI... detta är det många som inte tänkt på... tillika känner få pensionärer till att de har rätt till bostadstillägg... och endast därför blev de kanske bostadslösa när de inte hade råd att bo kvar... i (o)lyckolandet...

vad är då smuts enligt somliga?... att ha en funktionsnedsättning och sakna anhöriga som kan slåss för ens rättigheter... stundom händer det att sköra individer hamnar mellan stolarna och förlorar sin rätt till aktivitetsersättning och med det sin trygghet... då kommer denne inte att kunna få en bostad beviljad från kommunen eller socialtjänsten... därför kommer de att bli bostadslösa för att de inte har någon som hjälper dem att flytta hemifrån och bli självständiga...

vad är smuts enligt somliga?... personer som drabbas av något slags missbruk... det kan vara droger eller spelberoende... ibland blir människor utsatta och hamnar utanför systemet på grund av detta... då är det svårt att få hjälp tillbaks till en bostad om man tidigare har haft en... reglerna är dessutom sådana att om du får ett sk provboende... och inte klarar det efter första försöket... ja då med kan det vara helt omöjligt att få ett fast kontrakt någonsin i livet... då får den som hamnat här hjälpa sig själv... och hanka sig fram utan stöd eller möjlighet till en fast punkt i livet... i (o)lyckolandet...

vad är smuts för mig?... smuts för mig är socialtjänster i landet som har stora bestånd av lägenheter som står tomma... socialtjänsten betalar hyror för att sedan låta de stå utan boende i många många år... till trots att de bostadslösa behöver tak över huvudet för att kunna leva ett drägligt liv... dessa tomma lägenheter som kostar ofantliga summor varje år för socialtjänsten... dessa borde användas till att minska hemlösheten med... idag ser vi heltidsarbetande ensamstående föräldrar utan ett hem... som saknar en fast punkt pga att reglerna för att få ett fast kontrakt är för hårda... det anser tyvärr vissa ansvariga politiker att den ensamstående föräldern ska lösa själv... då kallas det inte bostadslöshet längre, då har det bytt namn till "strukturell bostadslöshet"... då får du ingen hjälp någonsin med andra ord för att få tag i en bostad som bostadslös... vare sig du har barn eller inte, har problem eller inte, eller räknas som smuts eller inte... så kommer en vanliga människor inte att få ett förstahandskontrakt... systemet tycks som byggt för att vissa ska tjäna tusenlappar på andrahandsuthyrning... i (o)lyckolandet...

vad är smuts för mig?... jo de som roffar åt sig mer och mer för att sedan gömma sina tillgångar i skatteparadis som Panama... smuts är när ingen sedan tvingar dem att böta och sona sina brott... det borde bli noll i pension för smitarna och sedan ska de tvingas genomleva helvetet att slåss för en bostad... öga för öga tand för tand var det inte så de sade till våra avlägsna ättlingar?... men sådant gäller inte vissa då?... men nu var det inte det jag skulle berätta... jag ville säga att jag kommer att sända notan för det övergrepp staten det sk samhället utsatt dagens bostadslösa för... på grund av vad  underlåtenhet och brist på agerande lett till...

jag kommer att skriva ett långt brev innan det är för sent... innan de som ställde till det för mig och andra går i pension... de ska tvingas se vad deras oanständiga beteende och tolerans för orättvisor skapat... de ska bli vittne till sin egen dårskap och inkompetens. .. därför att jag ser att om jag inte skriver upp allt på notan vad deras brister kostar medborgarna kommer de aldrig att förstå... dem kommer aldrig förstå varför deras agerande undergrävt möjligheterna för Sveriges föräldrar och deras barn att leva tryggt...  de kommer annars inte att kunna vidta åtgärder för att det inte skall upprepas vad som upprepas varje dag... där barm blir hemlösa... barn inte får utbildning där barn inte ges en framtid med en examen ett jobb och med det en bostad... 

det är så många som lever under så hård press av föräldrarna att de går under... när de inte kan komma först i kön för en bostad, ett eget förstahandskontrakt trots åtta år i bostadskö... de tvingas leva på dikterade villkor liksom slavar... därför att de tvingas flytta hela tiden... flytta runt... flytta bort från skola, arbete, kontaktnät med vänner och familj... och är det konstigt tycker ni att sedan klarar dessa inte av livspusslet... dessa individer som sedan problematiseras av samhället och beskylls för de problemet de hamnat i... där ingen tar något ansvar för bristerna i en inhuman politik... i (o)lyckolandet...

jag har fyra barn i åldrarna 33, 32, 30 och 19 samt sju barnbarn på 1år, 4år, två på 7år, 8år, 13år och 14år... mina föräldrar är 70+ min pappa är strokedrabbad och hjärtsjuk... vi klagar aldrig på vår tillvaro... vi är nöjda för att det är en överlevnadsstrategi som vi gemensamt utarbetat för att fixa skivan... vi håller ihop och hjälps åt med det mesta... detta ger även ringar på vattnet och inspiration till våra medsystrar och bröder... fast det är klart man vill vara nöjd... för vem vill börja känna efter?... ingen vill och ingen har tid att känna efter eller ge sig tillkänna... i (o)lyckolandet...

vi lyssnar på varandra en till en på de bekymmer som når oss... den solidariteten och medkänslan är fundamental emellan varandra... den är själva navet i vår gemenskap... vi vuxna dryftar så lite det bara går av vuxenproblem inför barnen... annars kommer de att känna de måste bära oss... ingen bär någon annan för vi uppmuntrar varandra och stödjer varandra... det finns ett "djävlar-anamma" och ett "vik dig aldrig - mentalitet"... men visst händer det att när man brottats med en drake med åtta huvuden att man känner fy fan nu ger jag upp... men ingen tillåter någon annan att ge upp för det skulle vara som en nådastöt för hela gemenskapen... alla skulle gå ned sig och hela solidariteten skulle spolas bort av förtvivlans tårar...

ingen medger det uppenbara... men ingen av oss blundar... fast ingen bland oss orkar bry sig om att andra har mer... dock, vi har också ungdomar som börjat snegla ut... de har instinkten att bryta sig loss och ser möjligheter... kanske sådana möjligheter vi andra redan förkastat då det visade sig vara en bluff... men de måste få nosa på världen... under ansvar och hänsyn till sig själva och vilka de tyvärr redan är dömda till... de ska nu missa chanser att bo där studierna finns... de ska missa komma i tid för kollektivtrafiken är under all kritik... nu har coronaviruset kommit till världens alla människor... de kommer vara arbetslösa och bostadslösa med detta... de ska missa egen försörjning för att bostäder heller inte kommer finnas där jobben finns... och de kommer möta en oförstående massa som säger att det är deras eget fel att de inte tar sig fram... 

jag ska visa på dessa problem med mitt brev... de ansvariga politikerna som suttit på händerna medan hela havet stormat ska få se på konsekvenserna... därför att jag själv blev en utsatt kvinna... för att jag en gång varit en utsatt ung kvinna som innan varit en utsatt liten flicka... och sedan pga det blev mina barn utsatta... när jag anmälde den utsatthet jag var i blev jag  problematiserad och med det fick mina barn en stämpel... en stämpel som sattes i baken på oss dvs "deffekt sk smuts" och utöver det epitetet "bidragsberoende smuts"... sedan fick politikerna tag i oss... och vi  alla drabbades av deras missriktade politiska reformer... vi och dem i liknande situation blev en del av SPOTTLOSKERETORIKEN i ett politiskt spel för att ragga väljare... där ännu fler retoriska spottloskor med floskelinlägg till uppi skyarna... som nådde våra själar som brändes... i (o)lyckolandet...

så de nöjde sig inte... de som skröt med att svensken var det nöjdaste folket... de nöjer sig inte med att vi är nöjda... de vill se oss krypa i rännstenen först... sedan ska de sitta vid dikeskanterna och skicka sina spottloskor... från sina höga hästar och fråga oss... är ni verkligen nöjda, nöjda, smaka på ordet... och vi ska svara dem att vi är nöjda med att inte vara korrupta eller korrumperade och förledda... vi ska stå upp för varandra och stå på oss innan de gör det... vi ska säga dem att vara nöjd är en attityd och inte betingat av vilken samhällsstatus man har... se på er skulle vi säga... ni är ju missnöjda till och med med att vi, trots allt vi tvingas stå ut med, är nöjda...

herre Gud vad missnöjda politikerna var med oss, folket, som drabbats av missanpassade reformpolitiken insatser... idag jagar de smitare eller fuskare men de har själva aldrig haft rent mjöl i påsen... detta är det största sveket av alla... att lova runt och hålla tunt till barn... så många utsatta som nu ska klara sig på ingenting... politikerna skulle behöva lära sig privat... att hushålla... leva med att inte ha mer medel än vad utgifterna klarar... det betyder att när de höjde kostnaderna för boende, mat och andra saker blev de själva bidragsberoende... att jobba hur mycket som helst men ändå inte rå om pengarna eller få dem att räcka till... det vore bra att de fick pröva sina egna metoder i verkligheten... så de får uppleva det verkliga livet i (o)lyckolandet...

att vara ensamstående med fyra barn och noll stöd för sina barn med särskilda behov... hur trodde de att det skulle bli en framgångssaga för någon... fri företagsamhet vad spelade det för roll när medel för att satsa saknas... när hyresrätterna ombildas och försvinner... vem har då råd att köpa en lägenhet... det blir då en olägenhet eftersom man måste lämna sin hemkommun... sedan blir bostadslösa skickade mellan kommunerna och ingen vill ta ett helhetsansvar vare sig kommun, landsting, regioner eller staten...

skyddsnätet försvinner när man flyttar... alla familjerelationer och släktband bryts upp... då blir man beroende på ett nytt sätt även om man lyckas tjäna några kronor extra... den nya kommunen har högre hyror, sämre kollektivtrafik och därför måste man ta körkort och köpa sig en bil... detta sker om och om igen...

de som aldrig fick möjligheten till att vandra tillbaka till sina fiskevatten eller bo kvar där de föddes... och idag har barnen tvingats flytta till andra städer eller kommuner... allt för att kunna arbeta och bo i samma kommun som deras barn går i skola... är det frihet att känna att "härifrån kan jag inte flytta", för det har ingen råd till...

det som skett är att många inte kvalar med sin inkomst att få en lägenhet... först måste du tjäna över 320 000kr/ år... med sjukpension har du en tredjedel av det i årsinkomst... därför är dem gisslantagna och tvingas bo kvar... där sitter pensionärer på en fyrarummare i en hyresrätt som ombildats till bostadsrätt... som de inte kan få något lån till att köpa... med detta framkommer även att de lägenheter som erbjuds av bostadsbolag kostar 9000kr/mån för 60kvm och de betalar idag 7350kr/mån för 90 kvm... till detta hör att vissa vars yngsta barn snart 18 år inte kommer att ha en egen bostad förrän de är närmare trettio... bostadstilläggets gräns för hur mycket en lägenhet får kosta är runt 5000kr/ mån... det betyder att så länge den unga vuxna bor hemma får de inget bostadsbidrag... utan arbete i dessa tider blir det socialbidrag för den unge hemmaboende... när så det vuxna barnet flyttar kommer pensionen inte att räckatill tillsammans med bostadstillägget... och kommer ändå inte att få lov att flytta in i någon av de mindre bostäderna... utan vidare så kan då pensionärer hamna på gatan...

där på gatan bodde en väninnas mamma i sex månader... det blev en vinter utan stöd eller hjälp trots att hon blivit dement... min näst äldsta dotter blev bostadslös pga korttidskontraktet gått ut... och trots tak överhuvudetgarantin... hjälpte det inte att hon köat i över åtta år för ett förstahandskontrakt... sedan på grund av situationen hon var i med sina två barn på sex och elva tvingades hon den vecka hon inte hade barnen att bo hos sina kompisar i Solna... för att hennes arbetstider gjorde det inte möjligt att åka från en norrortskommun på morgonen... för att öppna på jobbet på Lidingö kl.07.00... bara därför att kollektivtrafiken är undermålig... detta ledde till att hon en natt mötte fel person som drogade henne och våldtog henne när hon var i den nya okända stadsdelen i Stockholm... rättegång dömde mannen till skadestånd och fängelse... allt pga bostadsslöhet, ja jag döpte om det från bostadslöshet till bostadsslöhet... bostads-slöhet pga politiska haverier byggs för lite... men omfördelningen att flytta till mindre bostad fungerat inte... märkte ni?... för det är just vad det är, slöhet från politkiernas sida att se till att alla med ett arbete ska kunna ha råd med en bostad... annars är det bostadsslöhet som politikerna hållit på med...

sedan hade de på socialtjänsten mage att klandra min bostadslösa dotter för att hon inte gjort tillräckligt själv för att få en bostad... vi ska komma ihåg att stockholmstads bostadskö tog över förmedlingen av bostäderna... det tvingade av Lidingöstad ett bestånd lägenheter våren 2018 så att andra från kranskommuner till Stockholm kunde flytta in där... dvs människor som inte har någon familj eller något jobb eller skola till sina barn på Lidingö... så de fick svårt att själva få ihop sitt eget livspussel... det vill säga min dotter med fast anställning skola och omsorg för sina döttrar skulle tvingas vara bostadslös... man skulle registrera sig bostadslös men detta tog tid... enligt informationen skulle det ta två veckor att bli registrerat bostadslös hos Skatteverkets folkbokföring men det tog fyra månader... och innan detta registrerats utsattes ju min dotter för drogvåldtäkten... alltså det var fördjävligt upphöjt i 22... 

den som redan ligger sparkar de på... jag skrev då "SPOTTLOSKERETORIK I POLITIK SLÅR I KUBIK MOT PUBLIK"... sedan har jag skrivit många tankar om alla de andra hemskheter min dotter tvingats igenom sedan flera år tillbaka... men hela vår familj har fått veta är att vi är mindre värda än andra... vi känner igen det allt från barnbidrag som betalats ut fel och inte kommit mina barn tillgodo... sjukpenning som inte betalats ut i tid både för mig själv och nu för mina barn... vård som skrivit felaktiga diagnoser vilket lett till påfrestningar och lidande för min äldsta dotter och hennes man och tre barn... min son som tvingats igenom ett rent helvete för att samhället diskriminerar män med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och som har egna barn... så därför när han utsattes för relationsvåld i form av psykning av sin flickvän/sambo blev det istället den utsatte dvs offret, mannen som betraktades som skyldig... där har då sonsonen fått utstå ohyggligt mycket för sin ålder pga av detta... och listan kan göras oändlig om jag ska vara ärlig... vårdsmitning för ett barnbarn som pga detta nu är hälften så stor som sin ålder... i (o)lyckolandet...

det där med att sitta inne med vetskap, sanningar eller hemligheter det är inget för mig... det är heller inget för mig att gå som katten kring het gröt... för mig är det rak kommunikation med dem jag mött genom åren... dem jag vänt mig till för att be om hjälp... dvs vården, psykiatrin, socialtjänsten, kommunen, försäkringskassan eller rättsväsendet... men se detta har inte lett till någonting som helst... aldrig någonsin har upprättelsen nått mig personligen för våldsbrott män begått emot mig... dock har jag fattat pennan och för min sons räkning fått rätt mot barn och ungdomspsykiatrin... och min son fick 2009 ett skadestånd av LÖF dvs landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag... detta för att de under ett och ett halvt år då han var i yngre tonåren inte gav någon vård när han verkligen var i behov därav... men ändock handlades ärendet hos patientnämnden inte inom ramen på 1.5 år, därför att de tog inte upp handläggningen förrän 5 hela år efter anmälan... så det är inte smör i solsken man glider runt på om dagarna... jag bankar och har bankat på så många dörrar i mina dagar... finns det ens så många? ... 

därför är min erfarenhet utifrån detta att vare sig socialtjänsten, vården eller rättsväsendet är att lita på för egen del... men att med min egen insikt och förmåga till analys har det kunnat hjälpa mina barn till viss upprättelse även om jag själv där ingen fick... det betyder att jag ändå nöjt mig med skit och ingenting vilket jag inte borde... och därför har jag nu bestämt mig för att skriva mitt brev och ringa på den stora klockan... det är ännu inte försent att få upprättelse hoppas jag för egen del... det känns att jag behöver det för att kunna lämna allt det här bakom mig för att kunna gå vidare...

vad är då smuts?... jo att ignorera den verklighet som råder av de politiker som skall företräda medborgarnas intressen... mitt intresse ligger i som medborgare att vi ska ha rätt till bostäder som vanligt folk kan ha råd att bo i... jag vill att skolgång skall vara till för alla liksom att utbildning skall leda till arbete... att staten går in och ser till att de som vill och kan arbeta får ett arbete till trots konjunkturer eller pandemier...

vad är då smuts?... att missunna barn en skolgång som leder till ett arbete som vuxen... livet skall inte vara hårt för barn med särskilda behov... och om de efter skolgång fick arbete och bostad för de fick en riktig utbildning då har samhället vunnit mycket... ni förstår att om vi tar hand om varandra och ser till allas bästa då går ingen bostadslös eller arbetslös... och vi får leva i ett lyckoland på riktigt...

vad behöver göras?... vi behöver få tron på samhället åter... de som drabbas av utsatthet skall kunna få bli hörda... den drabbade skall få hjälp tillbaks till ett värdigt liv... ingen som trillar omkull ska behöva ligga kvar och bli ett dåligt exempel... det är cyniskt att sparka på eller missunna människor stöd och hjälp till ett bättre liv... ingen ska leva på det här sättet i ett fritt land där vi påstås vara det "nöjdaste" folket... om det nu är så att vi är nöjda så kanske vi skall ställa om frågan idag...

vem ska få frågan om hur nöjda vi är?... framför allt fråga de utan bosta, arbete och som saknar en grundläggande utbildning pga att systemet missunnat dem det... det är inte självförskyllt att nekas en värdig utbildning pga att man har en diagnos av något slag... det är ett grovt fel i systemet som gör det möjligt för skolor att smita från vad de skapat... barn ska få sin rätt till skolgång oavsett vart i landet de bor...

vad känner vi som har det tungt?... tyvärr är det långt ifrån det vi önskar om en fin verklighet för alla... steget är däremot inte långt till att göra sin röst hörd för den som känner missnöje... men varför har så många sagt de är nöjda med ett system som missunnar så många människor ett värdigt liv?... 

det hjälper inte att gräma sig eller älta... men det är på sin plats att saker kommer i dagen och att det som blivit fel inte upprepar sig... målet är stoppa orättvisorna NU!... vi måste få veta hur många som hamnat utanför pga systemfel... vi måste alla få se att politikerna gör allt för att se till att alla har samma möjligheter och rättigheter... dessa skall inte endast tillfalla vissa medborgare som redan kan skrika högst och roffa åt sig mest...

det är ändå politikerna som kan rädda alla dessa som nu har det svårt... var och en som själv har eller har haft det svårt är redan dem som förstår allvaret... det är hela samhällets ansvar att inte göra skadan värre än den redan är... det är i sig inte politk att påtala för politiker att det finns missnöje... det blir politik när politiker börjar arbeta för medborgarnas intressen... därför ställs frågan underförstått är det verkligen politik som har förts eller om det är något annat... vi ser för många stå utanför samhället och som aldrig kommer in i det pga politiskt svek... i (o)lyckolandet Sverige...

Ps du som vill dela min berättelse göra gärna det DS