... Detta avsnitt har samlat alla förtexter sk godord...

... på Tomtegråden i Juleå råder karantän... de hade fått ett års immunitet... men nu var tiden ute... när omikron började spridas som en löpeld drabbades även dem... det betyder att jag inte ens fick komma innanför dörrarna för att kunna dokumentera deras trettondagsafton... men en sak vill Tomtarna, Nissarna och alla de andra hälsa till er alla... glöm inte alla godord på vägen... ta stöd i dem och skapa dig en god fortsättning på detta nya underbara år 2022...  och kom ihåg håll avståndet, var hemma vid minsta symtom och använd munskydd i sociala sammanhang... varsågoda här är alla inledande godord samlade från adventskalender 2021 Cirkus i Juleå... godord på lucka presenteras... välkomna till Tomtegårdens vishet... och minns att allt behöver du inte läsa idag... återkom och ta till dig Farmor Idas visdom pö om pö... Ida har en hälsning till dig i slutet av texten...

godordslucka: 1

... vi bruka oss oftast av det vi känner oss trygga med... traditioner är bra för att skapa stämning... de ger oss en känsla av trygghet och bereder oss på att klara av... men ibland behöver vi göra plats för någonting nytt... men dock för somliga väcker traditioner dåliga minnen... därför ska vi då och då införa nya element i gamla traditioner... för att inte förflytta andra till en sentimental vrå... glädje finns i det att skänka hopp genom medkännande respons...

godordslucka: 2

... insikter kan ge oss nya utsikter... bakom varje liten sten lurar världen... på gott och på ont... vänd dig om eller se dig över axeln då och då... så mycket tankar kan plötsligt dyka upp när vi som mest kämpar... idag är det din dag... liksom imorgon är... gör nuet till ditt... sänd den som behöver tröstvågor... då genast mörkret skingras...

godordslucka: 3

... alla har vi känt hopplöshet... du minns en orolig natt du inte kunde glömma vad någon sagt, eller något du själv sagt... men vi är alla människor minns det... var inte hård emot dig eller dina medmänniskor... sorg och förlust upplever vi alla... den insikten kan ge oss kraft att visa stöd... då upphör vi att känna oss ensamma, övergivna eller drabbade... när du känner vemod och sorg låt det få rinna ut i en tårflod... luta ditt huvud emot en annan medmänniska... och ta emot en hjälpande hand...

godordslucka: 4

... ibland sitter vi inne med vetskap... men håller den kvar inom oss... tillit saknas till omgivningen för att yppa den... alla vill vi bli väl emottagna innan en uttalar sig... det är den inkännande vänligheten som är så eftersträvansvärd... och med den kan man nästan trolla då man utövar den... då den har en tendens att öppna för kommunikation... den får den andre att känna sig väl emottagen... så ge dig ro att lyssna efter andras vetskap så kommer den till dig, förr än du anar...

godordslucka: 5

... varje dag står vi inför en ny möjlighet... fast att det kan kännas som rutin... att stiga upp tidigt sägs ska var som att ha guld i mun... detta är rätt sant... vi alla kan om vi lägger manken till lägga orden väl till den första vi möter... eller vara extra uppmärksam på att se de bästa sidorna hos sig själv... för att pigga upp sig och ge sig själv den där kicken eller chansen att lysa... stundom tappar man bort sig, hamnar i obalans eller förlorar sin position... då kan det vara gott att veta att inom en själv i sitt hjärta har man en plats...

godordslucka: 6

... ibland vill vi ta kommandot över tillvaron för att rädda vad som räddas kan... det är gott att ta kontrollen i lagom dos under livets gång... men dock en mycket liten del av vad vi möter under en livstid blir till nytta för resten av livet... det vi minns hur hantera, härbergera eller hur det fungerar skapar insikter... "jorden är där vi gror" ... där vi gror den, gror den så kallade "bönan"... kultivering har vi behärskat i tusentals år... men odlar vi, eller förfinar vi våra livskunskaper?... det är något vi kanske ska grunna på... så ett tankefrö och återvänd för att vårda, vattna, skörda och bevara för ny skörd... se där - kultiveringen är i full gång... 

godordslucka: 7

... en solid grund att stå på kan beskrivas olika... för vissa är det jorden, dvs grogrunden det syftar till... för andra är det ekonomiska incitament, besparingar på banken eller rätt försäkring... för många handlar det om att ta hand om sig och de sina... att alltid försöka sitt bästa och att stötta varandra att orka... det kan vara som en del skrockar att vi lever i ett kallt klimat... fast nu tänker jag bergfast på solskenet vi alla har inom oss och hur låta det leda... där inom oss är materian värmande... ta mod till dig att dela ljuset och värmen... flytta på stenen från hjärtat...

godordslucka: 8

... allt kan stundom kännas för stort eller oändligt... sysslor som tornar på hög... göromål i travar som skymmer sikten... känsla av hopplösheten i "hur ska jag hinna"... men bort med allt det där... lägg det åt sidan för en stund... vi kan sällan med ångest eller panik förändra någonting... när vi fokuserar på livet kommer glädjen och kraften att öppna upp för miraklet... vänta in glädjen och kraften kommer som en varm kram från en god vän sänd från ens inre... var din egen bästa vän idag...

godordslucka: 9

... minns att du är unik... det finns ingen som Du!... en morgon vaknar du så där glad inombords som du önskat... du stiger upp och hoppas att nu ska det bli "min dag"... men när dagen gått har du mött massor av motgångar och är besviken... minns då att du är unik... därför att du är det har du klarat alla dessa motgångar... det glädjande i kråksången är att du klarade det just för att du är du... känn dig stolt över dina bravader... ibland får du låta tårarna falla och visa dig svag... sedan kan du göra motgången till lärdom som sedan blir medgång... det hjälper aldrig att förbanna något... insikt av vikt ger ett liv med sikt... sikta nu in dig på dina förmågor... du kommer klara allt...

godordslucka: 10

... vi är här... du och jag... fast vi är i olika här... för där är du, och här är jag... men vi är alla "här" på jorden... i universum svävar vi alla... ingen kan undgå den insikten... därför kanske vi ska titta upp mot himlen ibland och skåda mot stjärnorna... våra förfäder har orienterat sig genom galaktiska iakttagelser i årtusenden... denna dag är det därför extra viktig att ta en titt på himlen... för du är en del av någon annans betraktelse där ute... för någon som är i sitt "här" med de sina tänker, vi är här... 

godordslucka: 11

 ... vardagen kan kännas grå och trist eller oändligt lång... låt den vara det... alla färger har en plats och ger bilden djup... tänk när du var liten och hade tråkigt... rastlösheten gjorde nästan ont... någon i familjen kanske sa åt dig att gå ut... eller påstod att du hade spring i benen... fast tänk om vi fått allt om bakfoten... en grå trist dag kanske är det bästa som kan hända... då börjar vi att önska och drömma om alla möjliga platser vi skulle vilja var på istället... fantasin briljerar och kreativiteten blir på topp... varje gång du drabbas av frustrationen över en sådan grå trist tråkig dag ska du välkomna den istället... låt fantasin leda dig rätt i all evighet...

godordslucka: 12

... motsatsernas paradox kan ibland öppna upp... exempelvis när du känner kylan låtsas att det är varmt... sänk axlarna och blodflödet ökar dramatiskt... okej är du med på att prova det idag... när vi spänner oss blir det svårt att orientera sig i omgivningen... vi snubblar och blir ouppmärksamma så att vi drämmer in i stolpen... och glömskan griper in... särskilt när man blir stressad... jag brukar se det som att kroppen vill eller behöver ett slags påslag, eller en kick... det betyder i klartext att du glömmer inte, utan hjärnan gör det med flit, för att du ska gå en gång till och få mer kondition... så sänk axlarna och låt blodflödet göra dig till herre över din hjärna... gör din dag underbar... 

godordslucka: 13

... låt lågan brinna... att vara drabbad av ofrivillig ensamhet är tungt... därför behöver vi skola oss i att ge stöd och att ta emot stöd... på nätet kan vi trots avståndets distans finna kontakt... samtal är viktigt för oss alla även om vi fysiskt ska hålla avståndet... med fantasins hjälp ges vi möjligheten att bereda en stämningsfull stund för varandra... låt dig inspireras idag att lussa för någon du vet inte kommer ut... ring och sjung en lussesång eller läs högt... inget är som att höra en bekant röst med uppmuntrande stämma sända glädje... låt lågan brinna... 

godordslucka: 14

... alla önskar vi att få bli väl emottagna... vi söker någon att dela vad vi tänker på... det är inte endast förtroendet till en vän som avgör om tankarna vi tänkt kan delas... för stor hänsyn tas ibland och vi berättar därför inte allt... och så avstår vi att säga något... innan vi talar med någon om våra tankar betraktar vi dem... vi söker insikt... vi kanske undrar över vem vi lättast kan öppna oss för... men ändå håller vi inne med allt... om ingen vet vad som tynger oss kan ingen hjälpa oss... våga prata och berätta, du kanske upptäcker att du inte är ensam... visa att du finns där och bli någons stöd... eller våga öppna dig och visa att du behöver någon som lyssnar... vi kan!... ingen ska gå ensam!... 

godordslucka: 15

... att vara arg är ibland berättigat... men när ilska förtär förmågan att älska blir det fel... konsekvenserna för agerandet måste vi ta ansvar för... dock är det lätt att börja skylla ifrån sig... vi bör betänka, egen skuld, när vi börjar peka... det är då, innan, vi ska hejda oss... stanna i steget var gång vi börjar tänka vi vill skylla ifrån oss, eller då hämndlystnad väcks... det är som att skaffa brandvarnare så att vi inte brinner inne... ilska och älska, det skiljer endast en bokstav dem emellan... det tror jag säger allt om vad de kan göra för skillnad... så gör skillnad idag... välj att älska!... 

godordslucka: 16

... vi kanske står där utan att veta vad vi ska göra... det finns så många vägar att gå... och tänk om vi väljer fel... ja alla dessa vägval som ställer till det för oss... sedan när vi valt kommer grämelsen ifall vi valt fel... men lugn det är inte något dåligt att vara kritisk... det vi oftast får problem av är impulsiva val... de där vardagliga vi inte ens reflekterar över vilka konsekvenser de får... ta som exempel förpackningar, eller legeringar, nickel, kemikalier eller bränsle... det vi gör varje dag är vad som påverkar oss mest... "många bäckar små"... men ändå tänker vi att dessa val är oviktiga... idag kan vi välja kritiskt, söka fakta och fatta bra beslut tack vare internet... det är fantastiskt!...  

godordslucka: 17

... inget är som att koppla av... men blir det för mycket av det goda blir vi slappa... dock är det så att ingen människa kan orka hur länge som helst att stå i... det behövs semester emellanåt som både ger vila och perspektiv... detta perspektiv som kan ge oss ett nytt sätt att se på oss själva och vår omgivning... men den som inte kan resa bort behöver kunna bruka fantasins tillflykt... vi matas med ständiga intryck från sociala medier... och detta kan vara eggande för fantasin och samtidigt förödande... det krävs balans och med övning ges färdighet sägs det... så vad använder du din fantasi till idag?... utforska din framtid med hjälp av den... lycka till!... 

godordslucka: 18

 ... vad är det som får oss att uppleva tid så olika... vissa gånger flyger den iväg... det kan vara när vi har bråttom eller också när vi gör ingenting... när vi har bråttom räcker inte tiden till... och när vi gjort ingenting upplever vi när vi tänker tillbaks på tiden att den inte innehöll någonting... där och då kan tiden kännas både långsam och snabb... kärnan i problemet att hantera känslan av tid är tålamod... när vi litar på tiden och inte överskattar eller underskattar den räcker den precis... saker vi vet hur de fungerar får oss att uppleva tiden dynamisk... efteråt säger vi ofta, att vi hann mycket på kort tid... när vi är väl förberedda hinner vi med allt... därför ska vi vila i steget... tiden, varför inte göra den till din idag... gör dig till herre över din tid...

godordslucka: 19

... det är lätt hänt att man glömmer sig... dessa gånger händer att vi räknar förluster hellre än vinster... det kan tyckas märkligt men det ingår i överlevnadsstrategin... ja för vi kan inte bara gå och glömma de faror vi ska akta oss noga för... ja för det oroande är nog mer då vi glömmer att minnas farorna... att leva som om allt är ett rosa skimmer i det blå kan kosta livet... det är nog det värsta att drabbas utav d.v.s den så kallade förnekelsemekanismen... men kan den ha något syfte för överlevnad undrar jag... vad tror du?... 

godordslucka: 20

... vi kan alla ha det tungt stundom... ibland kan det vara svårt att tro vi orkar ett andetag till... det blir svårt att se himlen och solen som en del av verkligheten... så långt borta kan kraften kännas för oss ibland... vem finns där och förstår de gånger livet bleknar... vem håller i en när vi drabbas av svindeln... att leva kan gripa tag i en och förminska hoppet till en grå sten... mitt där i finns det ändå frid som är ämnad dig... plötsligt räcks en hand mitt i krisernas sot och larm... och där vi står i kaosets tankar nås vi plötsligt av en insikt... ett andetag i taget, ett steg i taget på jorden, en blick, någons sträckta hand... medmänsklighet ja det är allt som behövs... ropa din sorg så att alla hör och lämna den sedan för en stund... låt fridens ro få lov att nå dig... det är aldrig försent och i dag är en ny möjlighet...  

godordslucka: 21

 ... dagar som går emot och dagar som går med... kanske idag sker det något gott... och ändå håller vi inte ihop... trots det goda känns det likt en mörk grop... visst sprider sig paniken stundom... vi kanske upplever hur andras oro smittar... och världens alla katastrofer närma sig... och vi tänker... om bara lugnet kunde infinna sig och stiga in... tänk om lugnet knackade på en dag och det kom för att stanna... visst skulle det kännas underbart!?... det kanske är du eller någon du känner som upplever världen så, men... oavsett om vi känner oss fångade i dystopiska rädslor där domedagsprofetiorna tagit över... eller om vi alla vakna timmar upplever kaostankar... ... plötsligt når känslan av att höra till... något förändras till det bättre av en pyttesak... vi finner oss uppslukadde av världens skönhet och ser allt det vackra i de små detaljerna... vi glömmer genast mörkret och ser bara ljuset... äntligen somnar vi ovaggade efter en simtur i klart vatten... det är då vi upplever livet i sin helhet... i med och mot...

godordslucka: 22

 ... varje dag bjuder på något nytt... fast ibland vill vi att allt ska vara som vanligt... vi önskar inget äventyr och söker rutinens trygghet... just då tycks det som om allt ska trilskas... inget blir så som vi vill... vad gör vi då... vi stångar oss blodiga i kampen om att få ihop allt... men ändå går det inte... tappa inte modet och hoppet bara... livet lär och du finns här... allt i livet som vi möter skolar oss i någon mån... idag ska alla motgångar som vi klarar räknas till färdigheter... uppdatera självkänslan och säg till dig själv, jag klarade det... och bäst av allt dela sedan med dig av vad du lärt så blir det mödan värt, och inget är förgäves... då blir vi medaktiva i varandras kamp och seger... 

godordslucka: 23

 ... den unge lär sig livets koder... den äldre delar med sig av erfarenheter... den mitt i livet möter utmaningar för att försöka ge dem alla rättvisa... barnet förstår världsalltet men ingen av de andra vill tillstå det... därför trampar vi på, de små, men några stannar upp... bara för att de vill eller av ren utmattning eller kanske först då döden kom... det blev tvärstopp för vissa då livet blev hindrat... vad ska vi då göra på vårt klot? ... springa så fort vi kan?... sakta ned medan vi kan eller bara lägga oss på rygg och resignera... kanske bli barn på nytt... eller uppskjuta dödsögonblicket med rynkkräm... rynkkräm låter lika som mjällschampo, ex. visbok är en bok med sångtexter... vi alla skulle behöva en vis-bok... får man rynkor av rynkkräm och mjäll av mjällschampo... en visbok med visdom skulle alla behöva!!!... detta är att vara människa... för lite göra och för mycket tänka, eller?... gör människan först och tänker sen?... men dock slutsatsen... ödeläggelse kanske är svaret på allt som levat en gång - ekot ekar tillbaks - liksom ljuset speglar reflektivt - och vi människor står där mitt emellan...

godordslucka: 24

... när vi möter dagen utan förväntningar kan den bli den rikaste... till och med om den råkar bli utan minsta händelse... och även om den skulle bli fullspäckad kan den upplevas vilsam... dock idag är det många som jag vet har huvudet fullt... men kom ihåg att ta en sak i taget... vila i steget gör att varje moment, även om de är många, får dig att uppleva en fridfullhet och stillhet... stressen rinner av likt stearinljuset på ett tänt ljus... ja varför inte se dig själv som en låga... brinn för det du tror på och låt inget ikullkasta dina stilla stunder... idag är tid för glädje... 

godordslucka: 25

... vila kan vara fint att få göra en sådan här dag... så vila dig och koppla av... imorgon är en annan dag... ja just ja, annandag:en är det då... så vila på, vila på... imorgon är det annandan... 

godordslucka: 26

... att släppa taget kan vara svårt... ja det är en riktigt svår sak att göra när vi tror att det inte går... vissa saker kan vara så viktiga i all sin obetydlighet... livet ska tydligen inte vara lätt... givet ska det vara svårt kanske vi utbrister då det klibbar fast vid en... dvs just det som vi håller fast vid... då kan det vara fint med att rangordna lasterna eller divalaterna eller de problem som upprepar sig... exempel: behöver vi detta, och till vad, för vem, skapar det glädje eller sorg?... kanske kan vi hjälpa någon som fastnat att komma loss... det är tillåtet säger jag, att älta, och pröva förklara situationen som tynger... men också att, om vi får hjälp i en sådan stund, låta sig guidas och lockas att lyfta blicken en stund och tanka glädje i vänskap... alla relationer är viktiga till och med de svåra... det ger oss lärdom... visa hellre tacksamhet än ilska över tillkortakommanden... du lär dig alltid något av motstånd... sök befrielse genom att släppa taget och se dig fri att konstatera snarare än att agera... älska stunden... 

godordslucka: 27

... vad en människa kan ge kan hon själv ha svårt att se... vi kan finna oss vilsna och inte tro att vi kan... vi kan plötsligt sätta all tro till en ann... men allt fanns där inom ens jag... ta med dig detta var ny dag... du duger precis som du är... i sagans värld kan du finna stöd... ja till och med din inre glöd... en saga kan betyda allt... ge den till den som saknar värme och har det kallt... en uppmaning till dig... läs eller skriv så håller vi uppe hoppet... ge plats för kärlek och frid vinner i det långa loppet...

godordslucka: 28

... varje dag är en ny dag... denna dag kan vi forma som vi vill... trots att vi känner motstånd kan vi vända på det med mental pepp... så mitt råd till dig idag vänta på morgondagen... idag är tid för reflektion och meditation... vad jag menar med det... jo utan reflektion kring vad som varit kan det bli för mycket med allt nytt... vi behöver då och då kontemplera stilla över skeendet... medvetet dra oss till minnes det som gått bra och fått oss att le... sedan väcka insikten om de misstag vi gjort som kan bli till ny erfarenhet vi kan ta med och dra lärdom utav... ja imorgon är det vardag igen... men än är tid för vila och nöje...  

godordslucka: 29

... med alla måste och alla krav är det lätt att känna missmod... dock är känsla av  missmod nära besläktad med lathet... en önskan om att slippa undan... vi har svårt kanske att känna igen oss som lata... och kanske är det så att det inte finns lathet... tänk om den där känslan i en när man vill bara slippa egentligen är ett tecken... det tecken som säger att du behöver vila innan du blir utbränd... alltså är det ett varsel om att slå ned på tempot innan kroppen säger ifrån... för väl där i utmattningstillståndet kan vi inte ens komma oss för att stiga upp vissa dagar... jag tänker då främst på alla som i dessa tider arbetar övertid och knappt får en blund på nätterna... det är inte "lat och bekväm-virus" som drabbat, du kanske håller på att bli sjuk rent av... och det är inget att skämmas över... ingen ska få kalla någon för något för att man grips av livets motstånd och blir fångad av tidens begränsningar... du är bara en och de andra lika så... så tala vänligt till den trötte likt en hälsodryck det är... så var själv din egen bästa vän... visa dig medkänsla... 

... Farmor Ida vill inflika att imorgon bjuder hon på en saga hon skrev... hon skickade den nyss till mig via flax... jag det var Skuggan som flög förbi med den... Skuggan i sin tur vill berätta att snön faller tät över Juleå... och att snart har hela staden gömts under snön... Skuggan kallar det för ett slags munskydd och skrattar medan han flyger sin kos... han vill också påminna er alla om "håll avstånd, var hemma vid minsta symtom, undvik sociala arenor och handla på nätet"... själv ska Skuggan ut och jaga sork med sina ugglekompisar, allt för att minska sorkstammen... han vill minska smittspridningen av sorkfeber... och Farmor Ida  hälsar vi ses imorgon... ta välhand om er tillsvidare...

... solsken på er så länge! ... :)