Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svartmålad ängel



murarna är betongprydda
den sista morgonen av ånger
vänder inte blicken tillbaka
så att stegen tvivlar

svartmålar ängeln
som aldrig kunde nå fram
krossar det vackra
genom att visa mig själv

stålklädda händer
kan aldrig beröra
aldrig åstadkomma annat
än sten

lidande är vad jag skapar
med mitt mörker
min storm

genom att vara
den jag är

förintar jag allt av värde





Fri vers av devilsangel
Läst 359 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-06-30 17:10



Bookmark and Share


  Catrin
Så utlämnade och självkritiskt skrivet, men du, bär inte så mycket skuld på dina axlar... alla handlar vi utifrån vårt eget perspektiv. Gör saker som är bra för dig om det inte passar för andra är det dem det är fel på och inte du.
2007-07-02

    Bodil Sandberg
I stål och is klär du orden och leder mig som läsare genom en mörkersal...oerhört sorgset med en känsla av vanmakt!!!
2007-07-01

    Maria Malm
Denna var verkligen svartmålande. Ibland kan denna känsla av svarthet och mörker infinna sig hos vem som helst, bra skriven.
2007-07-01

  Nina V A
Här leder du in mig i starka bilder, nästan som i en serietidning där allt går i svartvitt, det är strama drag och skuggor - man känner stoltheten i nacken och det mörker man bär som sin ständiga följeslagare, skuggan. Det finns en distans, en sfär av lidande, en barriär runt omkring huvudrollsinnehavaren. Kom inte för nära, man ser tecknade ansiktsuttryck av sorg, nedslagna ögon. Lite animé/manga inspirerat, dvs japansk serieteckningskonst hmm kanske jag ser för mycket av det min son ser men hey det blir vansinnigt effektfullt på din dikt, hade lämpat sig väl för tuschteckningar, helnice - effektfullt - kraftfullt - bildrikt intensivt!! Wow om du såg de bilder min hjärna spelar upp just nu :)
2007-06-30

    JJ VIP
Jag känner mörkret! Jättebra skrivet! Men inte sant om man ser det objektivt, du krossar inget genom att visa dig själv! Du åstakommer vackert, det finns bevis på...inte minst här! Och påstådda stålklädda händer fattar allt som oftas en penna med guldskrift! Om din dikt nu inte skulle gälla dig, så gäller i vart fall min kommentar dig! Mvh. JJ.
2007-06-30

  Lena Renman
Hej Huga så tungt! Känner hur textens jag drar ner sig själv i udnerjorden. Mycket väl beskrivet detta då man inte vill vara
den man är och tycker att man skadar mer
än man ger

lena
2007-06-30

  DanSan
************************

Usch ja, hur många gånger har
jag inte tänkt de tankarna . . .

Men hoppet finns i att vara, här
och nu alla trampar vi ju fel på
vår resa genom det som vi kallar
livet . . .

Jag tror ändock att vi kan inte
förinta, det är omständigheterna
av allt det där andra . . . som gör
att stegen vi tar ibland går över
krossat glas!

Och det gäller att plocka skärvorna
ömt ur foten för vi gjorde det med
kärlek!!!

*APPLÅD*

**************************
2007-06-30

    ej medlem längre
Väldigt svart och självförebrående är denna text \"huga\"!
Men som vanligt skriven med välvalda ord och med bildspråk.
2007-06-30
  > Nästa text
< Föregående

devilsangel
devilsangel