När ordens etik
tvingades till handling
svischade sanningens svärd
genom luften

Svärdet var tveeggat,
båda låg på marken
förblödde sakta
medan

korparna flög omkring dem

andfådda kände de
dödens andedräkt i nacken
deras skräckfyllda blickar
möttes
och då insåg de sanningen

genom sina blödande ögon,
sina sårade känslor
sina genomskinliga ärr
insåg de varför
maktkampen
aldrig hade existerat

och de grät . . .

Sorgens tårar
föll

och förvandlades
till ett leende

ett ironiskt leende
på sina spruckna läppar

tre tårar föll åter . . .
glädjens tårar

och ett högljutt skratt

sorgens tårar för
stridens smärta
glädjens tårar för att
striden tog plats. . .
endast i deras hjärnor

Livet fortsätter
som ämnat
Solstrålar smeker
så lekfullt deras hud

Hjärtat sjunger