Varför tog du mig i din famn
när du visste att din tid
redan var räknad?

Varför smekte du sorgens tårar
fyllde dem med din kärlek?

Kärleken
som var redan infekterad
av

tidens kunskap

vishetens källa

men du visste
jag vet,
du visste . . .

att i hjärtat skulle
kärlekens tårar
ditt minne bevara

- för alltid levande
bland de döda

och du tog
ditt sista andetag
försvann . . .

blev ett med
glimten i mitt öga . . .