Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Okuvlig själ, mystiska ljud





Järnets rodnad
av
hammarens slag

 i
elden

Schakaler ylar

Huvud står högt upp

Stora hålighetens
blixt

tunga hänger sig

Dallrande skuggljus
hjärtats rus,
 vindens sus

Porlande bäcks berättarådra

 

 

 


Fri vers av Night Soul Woman
Läst 374 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2007-09-09 20:31



Bookmark and Share

  DanSan
******************************

Mmm. . . smedjan (tankesmedjan) som
glödande järn ned längs förlängda rygg-
märgen . . . visste du det föresten att
innan medeltiden så provade de det ny-
smidda glödande svärden på trälar genom
att föra ned bakom kotpelaren hela vägen
där det fick sitta kvar och svalna. . .
tills järnet härdats!!! Undrar just vad den
levande personen tänkte det ögonblick
innan de körde ned svärdet?. . . . Men
jag skulle kunna tänka mig det som stora
hålighetens blixt!!! Sedan smidde de stålet
ännu en gång och lät det visska ut i ljumet
vatten som sparades gång till annan bara
för att det ej skulle finnas så mycket syre
kvar i vattnet, jag tror att man kallade det
för svart vatten . . .

*APPLÅD och BOKMÄRKE*

*********************************
2007-09-10

  Jan Linderoth
Har hört det där, röster i natten från en fjällbäck. Porlande bäcks berättarådra, vackert!
2007-09-09

  Gawain
Spännande flyt, oväntat fantastiskt slut. Gillar hur sista raden fångar hela texten med oväntad kraft. Magisk, sagolik!
2007-09-09

  drakbruden VIP
En underbar text som ger ljudet en egen plats i tillvaron. Älskar första strofen;
\"Järnets rodnad
av
hammarens slag
i
elden\"
Den ger så mycket stämning åt texten, både ljud, bild och lukt!
2007-09-09
  > Nästa text
< Föregående

Night Soul Woman
Night Soul Woman