Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ur en ensam örts perspektiv...


Frostnatt


En drucken smörblomma svajade
rusig för vinden
tyckte sig höra månskäran viska

~släck törsten du lilla~

vår blomma sträckte på rötterna
ner i myllan, som ställde
hon sig på tå att komma nära

men en mörk sky kom emellan

frosten föll hastig över vildängs
ömtåliga flora
daggen frös till is över kronblad
och stjälk

natten blev lång, den längsta
av alla





Fri vers av Gawain
Läst 285 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-09-28 18:19



Bookmark and Share


  Maria Zena Viklund
väldigt vackert!
2007-09-28

    Iza
så ömtåligt och oändligt vackert
2007-09-28
  > Nästa text
< Föregående

Gawain
Gawain