Åh! du sköna morgon!

jag välkomnar dig att ta del

av min dag! till mitt välbefinnande

min glädje och mitt liv.

Ja här sitter jag nu för att skriva

vid drömmarnas allé

ensam men med min termos av flätad korg

med godaste java! rostad förstås

några smörgåsar med ost och gurka

finns i korgen och vid senare njutning

en flaska Rosé med tillhörande

ost och salta kex. Bakom örat har jag

min blyertstump där jag allt som oftast

har den numera.

Jag ser mig omkring i allén som är ett levande

konstverk för människo ögon om man bara vill

öppna sina sinnen på helspänn och leva och

känna med i naturens skådespel

allt lever och är fullt av rörelse och skönhet

det sköna gröna, mull och jord, djur och kryp

daggen på bladen innehåller bara det några

miljoner liv! man kan höra när vinden ber gräset

att växa sig starkt! grenarna har precis släppt

nattens magi så att bladen har något att

viska om på dagen. Sten röset inne i skogen

har lika många stenar som det har år på nacken

och i springorna mellan varje stenbumling

finns det så oändligt mycket liv av insekter och

kanske småfolk och annat knytt!.. vem vet?

Nerifrån bäcken hör jag inte bara det vackra porlett

som ett eko från havet! utan jag hör något annat med

precis som om det var ifrån det vackraste av instrument!..

toner av!.. av fiol så vackert.

Men bland det vackraste och mest levande!

och om än äldst ock klokast

hittar man också här i drömmarnas allé

och som har fått besök av alla livets väsen

ifrån skogs nymfer havets älvor bergs féer

och himmelens änglar! till oss vanliga dödliga

älskande par livets vandrare och sökare av vägar

hit har man kommit för att få råd tröst eller bara

få prata ut! gråta eller rista in en kärastes namn.

Åh! du träd av livet

där står du i din prakt! så vacker mäktig och stark

Åh! du tusen åriga träd

du står där så reslig och stolt

stolt över oss! skogens barn

där du sträcker ut dina krokiga grenar

som skyddstenntakler

Åh! du kloka stam!

där står du och strålar ut din visdom

visdomen om livets hemligheter

o du skogars väktare!

du skymmer med din levande skugga

trots det är likt ett beskyddande täcke

om kvällarna sträcker du dig mot universum

för att släcka himlavalvet och tända upp

i stjärnorna likt en säng lampa

på en barnkammare för att skänka barnen

trygghet i sin sömn

och nattens underverk välkomnas

ty du bär på drömmar i varje gren varje blad

varje rot bär på en fantasi lite magi

och en skön upplevelse!..

Jag tackar dig o du vishetens träd av livet

skogars konung! nattens väktare av drömmar

viddernas fader!..

Tack!

Och jag sätter tillbaka min nu mindre

penstump bakom örat

lägger hatten på bordet häller upp ett glas Rosé

på väg ner för att lägga mig på det sköna gräset

har jag ett grässtrå i mungipan istället för min pipa

och mellan mina nakna tår leker jag med tusenskönor

jag plockat och satt dit retfullt, lekfullt.

Och i mitt ansikte bär jag på ett

hemlighetsfullt leende

och tänker!..

Ja jag är ensam!

men ändå inte.