Rösten utanför muren ekar
Förtig ej min sanning
ej heller mina misslyckanden
vad som är jag
är inte vad som
byggdes runt om
kring
mitt
verkliga
jag
Då du gjorde mig till
en del av din illusion
när du ställde mig på
piedestalen för att
personifiera rädslan
du dyrkar. . .
rädslan du tillåter leda
ditt psyke . . .
Rädslan
är det enda dina
ögons ljus fångar
och speglar tillbaks till
din hjärna medan
ditt hjärta pumpar
svart blod och
vattnet du dricker
blir svart och inte rött . . .
nu lämnar jag dig
nu lämnar jag din
syrefattiga miljö.
~ Under solens sken
den milda brisen
för med sig ett frö
innanför muren ~