Jag förstår . . .
men ännu väntar jag på . . .

väntar på den stunden
du kommer hitta din undanträngda
medmänsklighet och kärlek till dig själv
- Den riktiga.

Jag förstår för sjutton och
lite mer därtill men jag vägrar medge
att du inte djupt inuti vet !

Du vet!.

Fan ta mig!
Jag spelar med och
inre tårar rinner
.
.
.
brinnandes mitt hjärta;

i förhoppning att du ska
att du ska att du inte ska
göra så!

Fan ta mig!!!
och själen lämnar mig

går ur kroppen skrikandes
betraktandes dig och mig

i ett spel utan dess like.

Vi har båda nog styrka att förinta
varandra. Du gör det sakta men säkert
medan jag observerar och spelar med.

Jag kan bara använda de rätta ord,
trycka på knappen och få oss båda
ögonblickligen
att implodera och återskapas
med ännu ett ärr i hjärta.

Men jag vill inte göra så . . .

Så jag förstår ingenting
Jag vill inte veta någonting
och lämnar dig,
så att säga

i fred

i fred med dig själv.


Men hursomhelst
detta band kapas nu
nu och för alltid
Farväl
.