Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förlustan


jag är en blommande kvinna
under högsäsong
lustens trädgårdar
håller min åtrå vid liv

stryk mig över huden
lämna famnen du tillhör
en liten stund
låt fantasierna bli äkta
detta lilla ögonblick

jag ser ju att du vill
dina ögon berättar
att du känner som jag
vi har kämpat emot för länge
nu släpper jag allt försvar

hur kan jag förhindra
att slita av dig
dina kläder här just nu
kyssa motståndet
från dina våta läppar
tysta din rädsla
glömma allt förbud

morgondagen
är ett senare skede
vi lever här och nu
låt oss förlusta oss
bara denna natt

vakna upp en enda morgon
tätt intill i samhörighetens famn






Fri vers av devilsangel
Läst 555 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2008-03-01 19:00



Bookmark and Share


    vide
så starkt förmedlat, och så sann känsla som gör mig glad men också vemodig... är det bara den förbjudna kärleken som är så stark?
2008-03-09

    Bodil Sandberg
Förlusteligt underbart frimodigt öppenhjärtigt och bejakande...helt enkelt LÄCKERT!!!!!
2008-03-02

    Maria Malm
Våga och vinn..
2008-03-02

  Maria Zena Viklund
mycket vackert om förlustan!
2008-03-02

    JJ VIP
Att våga... så känns dikten, att våga en natt av kärlek... Genom mod kan man vinna! Mvh. JJ.
2008-03-01

  isabel louise
underbart vackert och längtansfullt...men kanske att när natten och kärleken faller en ur handen en andra gång att det gör ännu ondare då...
2008-03-01

    ej medlem längre
Ja, släpp loss för åtrån! Varför plågas om man inte måste?
Snyggt!
2008-03-01

  Michaela Dutius
En enda morgon är inte mycket begärt- men kan vara just det som skiljer mellan att orka leva och att bara existera.
Mycket vacker dikt
2008-03-01

  Lasseman VIP
Wow how! bara så skön kärleks poesi som känns av min sköna!... phuuu varmt.. får lätta på klädseln innan jag läser igen..
2008-03-01

  prinscess VIP
vad vackert
2008-03-01
  > Nästa text
< Föregående

devilsangel
devilsangel