Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Makaber romantik



Jag kan inte sjunga längre
inte som jag gjorde förr,
du vet, då . . .


ett hjärta utan slag
utan andetag

och . . .

på min tunga sakta torkar
havets sälta och kristallerna
glittrar av solstrålarnas lek;
långt in i hjärnan ekar svagt
den solljusa melodin.


Där på stranden
i
 n
    s
      j
       u
     n
   k
e
n
Stilla ögon samlar sandkorn

*Dream a little dream of me darling*

Genom det rusiga havet
vinden mjukt passerar visslandes
tar med sig sakteligen
från den öppna, bleka handen
de torkade rosenbladen 
                                       ~
i ett svep blir de till smulor

 

 

 

 

 

 




Fri vers av Night Soul Woman
Läst 258 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2008-02-20 22:43



Bookmark and Share


  Inkarasilas
Vafan, hamnade på fel tangent, aaaaaaaaah!
Forts: för att fastna i en blek hand, smulas sönder till ingenting. Förövrigt är formen som vanligt böljande underbar för en som läser formationer i orden. Tack.
2008-02-21

  Inkarasilas
Började nynna på Dream a little dream of me, kunde inte sluta, och det är hela texten, det böljar som i ett drömlandskap, smeker fram orden, stilla hummande.
2008-02-21

  aol
så böljande fin poesi man blir så berörd
magnifiko
2008-02-21

  Maria Zena Viklund
vackert fångat, applåd!
2008-02-21

  Larz Gustafsson VIP
Väldigt snyggt och melankoliskt!
2008-02-21

    Nattviol
\"Stilla ögon samlar sandkorn\"
fångar du
slutet....

mycket vackert
och sorgesamt, vännen!
2008-02-20
  > Nästa text
< Föregående

Night Soul Woman
Night Soul Woman