*Innan Färden genom svarta hål tog slut*

En gång i tiden fick jag hålla solen i min hand
solen brände mig

En annan dag i tidens tecken

fick jag hålla en stjärna i mina
kupade händer, den föll ner . . .

Men jag fick ändå hålla månen i min famn
men den försvann med gryningens ljus, likt en dröm

och jag svävar och svävar i tomhetens ro,
bara svävar

*Saxofonen ljuder som mest *
Dimman omger kroppen
Hjärtat pulserar i samma takt
Käftarna öppnar sig, visar sin avgrund
och ur munnen föds stjärnorna

svävar vidare
*Låt saxofonen ljuda avtagande*
Fingertoppar smeker tonerna i luften
Eldmoln färgar atmosfären

Dimman suger in kroppen

*vita hål*
I stjärnans mitt
*Saxofonen tystnar, ett andetag*
Livet,

leendes väntar på mig
med en sommarblomma i sin hand.

¤ En ny tid börjar . . .

(Skrivet 1995 en av mina första dikter och redigerad idag)